Jag är 13 år och bor på Gotland. Jag har två hem, ett hos min mamma och ett hos en annan. När jag är hos min mamma har jag svårt att sova, för det är så mycket ljud från grannarna.
Jag hör allt vad de gör, pratar, skrattar, gråter, bråkar, spelar musik, tittar på tv, går på toa, duschar, gör snuskiga saker, barn som springer och bankar tidigt på morgonen och sent på kvällen även om dagarna. Och det är lite äckligt. Och det är som om det inte fanns någon isolering mellan väggarna.
Jag tycker att det är jobbigt att inte kunna få lugn och ro i mitt eget rum. Jag blir trött, irriterad och stressad av allt oljud. Jag kan inte koncentrera mig om jag ska göra läxor, kolla tv eller något annat i mitt hem. Jag känner mig inte trygg eller bekväm i min lägenhet.
Jag har pratat med min mamma om problemet, men hon säger att det inte finns så mycket vi kan göra. Hon säger att det är så det är att bo i ett hus med tunn isolering. Hon säger att vi får försöka stå ut eller använda öronproppar. Jag orkar inte med det. Och blir arg varje gång någon stör mig och mina syskon i lägenheten.
Jag förstår att det också har några fördelar att höra grannarna, för då vet vi om något dåligt händer med dem. Och vi kan ringa 112.
Jag tycker att det borde finnas något sätt att förbättra isoleringen i lägenheten. Jag har läst på internet att det finns olika material som kan användas för att dämpa ljudet, till exempel PIR-isolering. Det är en tunn isolering som har bra egenskaper och som kan monteras utan att behöva borra eller spika. Det skulle kanske kunna hjälpa oss att få en tystare och trevligare bostadsmiljö.
Jag vill kunna sova gott och känna mig hemma i min lägenhet. Jag vill inte höra vad andra gör hela tiden. Jag vill ha lite mer privatliv och respekt.