Så kom äntligen ett besked om vi skulle få resa i sommar eller inte. Längtan efter en välbehövlig ledighet att träffa familjen och vänner är stor. Så när svaret kom att man släpper på reserestriktioner blev trycket så hårt på Destination Gotlands bokningssystem att det havererade.
Nu är frågan: klarar Gotland av trycket från en befolkning som har levt med restriktioner under flera månader? Svenskar är ett resande folk och nu när det fortsatt är stängt för oss att resa ut till i världen dit vi normalt tar oss under somrarna, innebär det att trycket på våra inhemska turistorter bli större än normalt, frågan är hur mycket mer?
Hur ska vården här klara av att ta hand om både gotlänningar och turister med vanliga krämpor, plus hantera en pandemi och försöka ge personalen något ledigt i sommar?
Polariseringen i det gotländska samhället ökar och det är förståeligt man måste ta människors oro på allvar. Nu hamnar vi någonstans där jobb och ekonomi står mot hälsa och liv.
Vi kommer att få en sommar som vi aldrig sett tidigare, normalt så är det inga problem med lite fler människor på ön, men nu kommer vi att få se köer utanför matbutikerna och restauranger med mera om riktlinjerna ska följas.
Vem och hur ska avstånd på stränderna kontrolleras, vad händer när algblomningen drar igång, vad ska man då göra med barnen på semestern? Det vilar ett stort ansvar på dem som kommer hit men också på dem som drivit på att reserestriktioner måste släppas och att man inte ville ha några speciallösningar för Gotland. Jag hoppas verkligen att allt går bra men det är med en stor bävan jag ser fram emot den här sommaren?