Vad är det för svagsinthet, som får folk att välja ultrahögerfalanger, vilka är tvärtemot frihet, vars anhängare uppvisar hat och våld? Ängslas man i sin okunnighet, att inte lita på sitt självförtroende, sin förmåga att styra sitt eget liv eller är det bara av slö bekvämlighet? Majoriteten/massan som aningslöst ofta släpper fram det sämsta – är livsfarlig.
Kapitalet spelar cyniskt på folks dumhet, att tillskansa sig makt och i sin kompensationsdrift klamrar sig fast i ”pengar”. Politikerna har blivit kapitalets redskap. Se exempelvis hur de smusslar med elkraften (behöver inte vara så dyr!), Kina har också köpt in sig i Sverige. Cementa äger vi inte. Kommer USA med missiler till Gotland som nästa steg? Etcetera.
Tendenserna i en del EU-stater liknar den försåtliga upptrappningen inför andra världskriget. Att gangsters i Ryssland bakom ryggen tjänar på ett krig, är inget nytt. Se Mellanöstern, även USA:s historia och den tidigare kolonialismen, där till exempel Brasilien låter Amazonas gå upp i lågor. Överallt där det sitter diktatorer som bossar över stukade undersåtar råder ett helvete: Falskhet. Ett icke liv. Vill vi ha det så?
Vi har huggit av halva vårt medvetande. Det börjar redan i orediga hem, ouppmärksamma förskolor, för många elever ger stökiga klasser och undermålig skolundervisning. Vart tog pedagogen vägen? Den som begrep, att ta alla våra sinnen på allvar, att sätta eleven i centrum.
Politiker har utan kunskap klåfingrigt rumphuggit skolan. Låtit ekonomismen råda, samt tagit bort betydelsen av kulturämnena för hela människans tillblivelse. Kunskaperna om konst, musik, slöjd, idéhistoria, litteratur, filosofi, dans och teater är den andra – och egentligen den giltiga delen av lusten att leva, att ge förståelse för värdet av livet, det osynliga, det utan ord som intuitivt leder oss rätt. Ger oss möjlighet att reflektera, se sammanhang och kritiskt tänkande. Se nu alla dessa barn och ungdomar, som inte hittar sin väg och hamnar utanför, där bara penningen gäller, det som skapar jakten. Döden.
Förstås, detta allt är obekvämt för de styrande, som använder oss, konsumerande slavar att jobba ihop till deras orimliga kapital. Något som vi alltmer får mindre del av. Förvisso, ströddes pengar ut under pandemin, även nu märkligt nog, för att vi dumt ska fortsätta konsumera som inget hänt i en tid, då vi faktiskt kan begripa, att vi istället bör spara, släcka lamporna runt städerna (på landsbygden är det redan släckt) – och börja tänka.