Jag råkade snubbla på tröskeln ut från badrummet, landade pladask på vänster höftben. Det blev en enorm smärta! Fick krypa in till soffan där låg mobilen, ringer efter hjälp, ambulans till akuten.
En del prov. Sedan till ortopedakuten, röntgen. Konstaterades in fin lång spricka. Ryggbedövning, hörde när det bankades allt som gjordes, kanske en timma. Sen in på sal.
Med en underbar pratglad, lättsam behandling. Åkte ner till rehab. Det jobbiga var börja gå, ett steg i taget, rullator och förkörare (uppmuntrande) men segt.
Allt har en ände, att säga hej då är ibland svårt, men det går. Ni som ännu studerar, behåll mjukheten. Er mjukhet är en del i läkningen, psykologi. Kom bara ihåg att andas mellan varven. Var rädd om er. Vi kanske ses?