De gula skyltarna dök upp redan innan Tingstäde, var man från ett annat land så tog det stopp där eftersom hela norra Gotland var militärt skyddsområde.
Kommer ni ihåg, för länge sen. När vi i min ålder var barn.
Och man fick åka på utflykt till södra Gotland och Hoburgen. När radarn på Hoburgsgubbens berg snurrade och man frågade vad det var och fick ett svar som: det är för att vi ska va rädda om vår ö och inte låta Ryssland ta den.
Och man tyckte det var så konstigt, varför skulle ett annat land vilja ta Hoburgsgubben?
En sten?
Sen åkte man vidare...
Kommer ni ihåg, för länge sen. När vi i min ålder var barn.
Och man hade sett Hoburgsgubben klart och tog den södra vägen hemåt igen för att åka svängen över Holmhällar.
Och den snurrande Noremasten dök upp i blickfånget.
Den hade en grå rektangel som man kunde se när den snurrat ett varv och kommer ni ihåg hur man försökte räkna hur många varv den snurrat innan själva masten försvann ur sikte för alla tallar.
Jag kommer ihåg. Jag kommer också ihåg en morgon hemma på min gata när hela trädgården var full av militärer.
Och som barn var det läskigt, för man förstod inte.
Vägspärrar i Mästermyr, vägspärrar på Hemse.
De tränar ifall ryssen ska komma fick man som förklaring.
Vi öbor är uppvuxna med rysshotet. Och många har respekt för det.
Det har följt oss sen länge sen. Sen vi var barn.
Vilket dåligt beslut ändå, att minska försvaret så mycket på vår ö. Det hade känts tryggt i dagens omvärldsläge att ha det militära intakt som det var då.
Folk kan uttala sig om Nato för eller emot. Men de förfärliga bilder som visas upp ifrån Ukraina där civila, barn och kvinnor utsätts för fruktansvärda krigsbrott får inte hända på Gotland och inte heller någon annanstans.
Det blåser kalla vindar och vi behöver värna om vår rätt till demokrati och frihet.
Vi behöver Nato och vi behöver våra grannländer för Ryssland ska inte få oss att bli en lydstat, varken Gotland eller någon annan bit av Sverige.
För det är mitt land, min ö, min Östersjö, mina minnen, mina vyer och här bygger jag precis som andra mina drömmar. Dem ska Putin aldrig få sudda ut.
Jag är inte för krig, men när någon hotar vår demokrati och vårt sätt att leva, vår frihet. Då måste vi agera.
Kommer ni ihåg, för länge sen...
Kommer ni ihåg, för länge sen. När vi i min ålder var barn. Och man fick åka på utflykt till norra Gotland och Fårö.
"De gula skyltarna dök upp redan innan Tingstäde, var man från ett annat land så tog det stopp där eftersom hela norra Gotland var militärt skyddsområde." (Bilden från Valleviken).
Foto: Daniel Åhlén
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.