Mest visas dock kungar, maktförhållanden, krig, folkets lidande, landvinningar och -förluster. Regenter vann mark genom att utnyttja folket som fick svälta och offra sina söner och män som dog i krigen medan regenterna levde flott i sina slott, med något undantag. Allt lidande som uppstod ur ett sådant krigsbeteende borde ha blivit en lärdom.
I vår tid kallar vi det för att vi lever i en civilisation. På vilket sätt infann sig civilisationen? Jag trodde, när jag var ung, att civilisation även betydde: Inga mer krig.
Ordet civilisation kom ”i mitten av 1700-talet men kom under 1800-talet att bli vanligt i en alltmer positiv betydelse med karaktär av honnörsord”. Civilisationsbegreppet beskrivs även ha ”en stark förankring i framstegstanken, föreställningen att mänskligheten genomgår en utveckling”. Även att det innebär ett ”kulturellt och materiellt välordnat samhällsskick” (Nationalencykopledin).
Enligt förklaringen skulle då mänskligheten i våra nutida samhällen genomgå en positiv utveckling, men motsatsen uppenbarar sig ständigt! Begreppet civilisation i den betydelse vi uppfattat det i vår generation 1949-2024 håller på att dö ut.
Efter all erfarenhet av krig borde mänskligheten ha insett att ett samhälle kan byggas smartare och rättvisare med medmänsklighet och omsorg.
Kostnadseffektivare och mer hållbart för ett samhälle borde vara att byta ut de ökande skattekostnaderna för: Vapen- och ammunitionstillverkning och därmed tömmande av naturresurser, JAS-plan, resor, landytor för övningar och värnpliktsutbildningar, biologisk och materiell förstörelse vid krig, till att få in mer civilisation i samhällsskicket.
Politiken borde satsa pengar inom barnomsorg och skola för att lära ut respekt för varandra, samarbete med tolerans och omtanke samt konfliktlösning med fredliga samtal, hela vägen upp till vuxen ålder. Även ett självklart inslag under studier vid universitet och högskolor.
Militären som hittills lärt sig att försvara folket med miljö/klimatförstörande aktiviteter utan större tyngd på kunskap om fredsdiplomati, kunde då utbildas mer inom detsamma, sjukvård, krishantering och miljökunskap för att ge folket bättre skydd vid katastrofer som til exempel nu när klimatförändringarna börjar göra sig alltmer märkbara.