Svar på insändare av Malin Löfsjögård vd Svensk Betong (GT lördag den 7/2).
En argumentation som skulle låta brandskattningen av Gotlands kalkstensberggrund pågå i all framtid. I alla fall så länge det finns internationell efterfrågan och vinstmöjligheter för multinationella storkoncerner.
Att därutöver påstå att ett avslag till fortsatt brytning skulle göra Portlandcement till en bristvara inom Sverige, EU eller Europa är en grov osanning. Detta slår Dr. Joachim Harder, (OneStone Consulting Ltd.) fast i den marknadsanalys från 2024 som han presenterar avseende behovet av cement fram till år 2030. I den rapporten förutspås en kraftig nedgång (-13 procent) på efterfrågan av Portlandcement, och till det kommer att cementtillverkningen redan idag lider av ett kapacitetsutnyttjande på endast 65 procent.
Heidelberg Materials i Slite svarar idag för endast en procent av Europas cementproduktion och en avveckling skulle inte leda till någon brist på cement av efterfrågade kvalitéer. Inte heller skulle svensk byggindustri behöva bli, som Malin Löfsjögård hävdar: ”helt beroende av andra länder. Då också troligen länder som vi inte vill vara beroende av”.
För det första så berörs inte Heidelberg Materials anläggning i Skövde, då den delen av den ”svenska cementtillverkningen” blir kvar. För det andra importerar vi redan idag stora mängder högkvalitativ cement från Nato-grannen Lettland. Det är företaget Schwenk Sverige AB som skeppar cement till sex svenska hamnar från Skåne upp till Gävle. Många andra Nato-allierade har större och bättre produktionsanläggningar än den ålderstigna cementugnen i Slite. Moderna anläggningar som drivs långt under full produktionskapacitet. Svensk byggindustri skulle kanske på sikt till och med gynnas av konkurrensen från fler aktörer på den svenska marknaden.
Avslutas brottet i File Hajdar gynnas dessutom svensk berggrund, svenskt grundvatten, svensk unik natur, svenska bondgårdar och svensk luft – det blir helt enkelt lättare att andas!