Krymp inte kontoret efter krisen!

Kontorsarbetare vill tillbaka till kontoret efter coronakrisen, det visar en ny Sifoundersökning utförd på uppdrag av Ecophon.

Hemarbetet är inte så hållbart som man kan tro.

Hemarbetet är inte så hållbart som man kan tro.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Insändare2021-01-06 18:12
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronakrisen har för många inneburit en flytt från kontoret till hemmet. Mellan februari och april ökade distansarbetet med 400 procent och omställningen verkade fungera bra. Vissa talade om ”hemmet som framtidens arbetsplats” och att kontoret kommer höra till historien. Omställningen resulterade i att regeringen i november gav Boverket i uppdrag att utreda hur kontorslokaler kan bli bostäder.

Hemarbete var och är givetvis nödvändigt för att begränsa smittspridningen. Det är dock inte en långsiktigt hållbar lösning för ett socialt, hälsosamt och produktivt arbetsliv efter pandemin. Det finns nu en stor risk att ekonomiskt pressade arbetsgivare tar chansen att krympa eller helt välja bort kontoren för att spara pengar, på kontorsarbetarnas bekostnad. Politiken bör inte spä på omvandlingen.

I en ny Sifoundersökning undersökte vi hur framtidens hemarbete ser ut om kontorsarbetarna själva får bestämma. Resultaten visar tydligt att hemmet inte kan ersätta kontoren. Endast fem procent av kontorsarbetarna vill arbeta hemifrån på heltid. Hemarbetet fyller dock en funktion i framtidens arbetsliv. Två tredjedelar av kontorsarbetarna vill ha en flexibel modell – låt oss kalla det ”hybridhemarbete”.

Pandemin har tydligt visat på effekterna av att i stor skala flytta kontoret till hemmet. Företagshälsan har rapporterat om ökad psykisk ohälsa. Hos Google, som sågs som en föregångare i trenden mot hemarbete, har produktiviteten gått ner i hemmet – särskilt för nyanställda. Funktionsrätt Sverige och Riksförbundet för social och mental hälsa har varnat för ökad ensamhet och social isolering.

Krympta kontor innebär ur ett smittskyddsperspektiv mindre möjligheter till social distansering. Ökad trängsel innebär fler störningsmoment. Mer än fyra av tio stör sig på sina kollegors småprat på kontoret. Forskning visar att konsekvenser av en dålig ljudmiljö på jobbet är ökad stress, försämrad hälsa och minskad produktivitet.

Kontoret behövs för att vi ska kunna arbeta där vi är mest produktiva. Nästan dubbelt så många anser sig vara mer produktiva på kontoret än i hemmet. Särskilt produktiva är personer i kontor med en bra ljudmiljö. Kontorsarbetare som är nöjda med sin arbetsgivares insatser för att förebygga oljud är mer än dubbelt så benägna att vilja jobba heltid på kontoret, jämfört med de som är missnöjda.

Sveriges kontorsarbetare vill ha ett kontor att återvända till när det kan göras på ett tryggt sätt. Rätt utformat, med en god ljud- och arbetsmiljö, är kontoret för många en förutsättning för ett hållbart arbetsliv.