När jag tar del av regionens klimatstrategers lista över nödvändiga, klimatanpassande åtgärder (GT 6/10) står sig planen på en ny kryssningskaj för 60 miljoner än mer obegriplig. Hur kan en och samma region hålla fast vid att kajen är en långsiktigt rimlig investering och förklara att den riskerar att spolas ut i sjön?
Jag förstår att gångbron redan under planeringsstadiet kostat oss skattebetalare en stor summa pengar, och att den investeringen, enligt teorin om stigberoende, gör det svårt att nu avbryta projektet och prioritera om. Att ta tillbaka beslutet att bygga gångbron skulle ju innebära att pengarna under planeringsstadiet slösats bort. Då kan det märkligt nog kännas bättre att pytsa in ytterligare 60 miljoner i ett projekt som riskerar förstöras av havshöjningen.
Vad krävs då för att bryta upp och lämna stigen? Och vad krävs för att beslut med anpassning till klimatförändringarna ska fattas? Framförallt tror jag att det behövs mer av en framtidsdiskussion när stora beslut ska fattas, och jag är övertygad om att regionens klimatstrateger har mycket att bidra med till den. Jag vill uppmana regionen till att skapar den klimatorganisation som tidningsreportaget förklarar saknas! Skammen över bortslösade planeringspengar ska inte få äventyra kommande generationers välbefinnande. Bro-miljonerna räcker säkerligen till att bekosta åtminstone någon av de klimatanpassande åtgärderna.