”Besöksnäringen kan bekosta turismens merkostnader” rubricerades en insändare.
Borde inte Gotland få en andel av intäkternafrån kryssningsverksamheten? Vi ska ändå utgöra en form av attraktivt strandhugg. AIDAprima, italienskt kryssningsfartyg, 299,95 meter långt och med en nominell passagerarkapacitet på 4350 och mäter 125 572 BT (Bruttoton). Hamntaxan för besök vid kryssningskajen Visby – fastställd av CMP (Copenhagen Malmoe Port) – är 2,80 SKr per BT och 23 SKr per passagerare vilket ger CMP en summa på cirka 451 651 SKr. Om det kommer hundra fartyg så skulle det dra in över 45 miljoner och detta skulle kunna täcka upp för en del av turismens merkostnader.
Nu är inte alla fartyg i den storleksklassen och i dag med lite svajigare passagerarbeläggning. Två skepp på piren samtidigt når ungefär jämförbara taxetillskott som ett större fartyg.
Är kryssningsverksamheten i dag en modernare variant av Valdemar Atterdags aktiviteter?
Metod och rekvisita är lite modernare men målet detsamma. Lägger man därtill ”On Board Credit” så blir det inte så mycket i valutaväxling som man är motiverad att bära iland.