I ett projekt fick två grupper, den gröna och den gula, samma uppdrag att ansöka om pengar till ett viktigt projekt. Finansiärerna bedömde den gröna gruppen som försiktig och i en bransch utan tillväxtpotential, medan den gula gruppen bedömdes som vågad och i en lovande bransch.
Förklaringen är tragiskt enkel: den gröna gruppen bestod av kvinnor och den gula av män. Trots att båda grupperna hade samma uppdrag påverkades deras bedömning av stereotypa föreställningar om kön och företagsdrift.
Detta är särskilt relevant att belysa på internationella kvinnodagen då det visar hur dessa stereotyper fortsätter att påverka tillgången till finansiering för kvinnor.
I ett av världens mest jämställda länder, Sverige, är företagsvärlden fortfarande ojämställd. Endast fyra EU-länder har färre kvinnliga företagare än Sverige. Denna obalans är problematisk då det hindrar mångfalden och begränsar innovation och kreativitet. På Gotland är antalet kvinnliga företagare betydligt lägre än antalet manliga, och detta mönster fortsätter även när det gäller nystartade företag.
Trots detta finns det framgångsrika exempel på kvinnliga entreprenörer i Sverige genom historien, som Erika Aittamaa, Mathilda Hamilton, Ulla Murman, Greta Nilsson och Monica Lindstedt. Dessa kvinnor har bidragit till samhället och näringslivet på olika sätt och visar att entreprenörskap inte är begränsat till en specifik grupp.
Företagarna representerar en viktig del av Sveriges näringsliv och det är avgörande att alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund, ges möjlighet att bidra med sina idéer och innovationer.
Det är dags att bryta stereotyperna och skapa en företagskultur som välkomnar alla. För att Sverige ska fortsätta att vara framgångsrikt som företagarland måste det bli inkluderande för alla, även kvinnor.