Här i den dystra blåsiga hösten
där glädjen är fåglarna vid bordet
då kommer i bröstet den inre rösten
något som får mig att skriva ordet
Ordet längtan, längtan till gotländsk vår
att efter vintern få sjunga med andra
vid vårelden som då kan bringa en tår
i denna för oss känslosamma anda
Längtan till det alltid kära Fröjelhuset
som rofyllt vilar där i skyddande skog
och där man kan höra strandbruset
och klangen då när kyrkklockan slog
Man kan längta att bara gå mot vatten
där i väl upptrampad välbesökt stig
känna doft när morgon tar över natten
när dagen förhoppningsfullt blir solig
Längtan att få fara upp till lugna Fårö
gå i gränderna, äta smörgås på café
det är sådant man vill göra på vår ö
på små ställen dit man kan sig bege
Varje år en längtan till Gotländsk vår
vid burgen i söder kan Våradonis ses
vackra i det karga där de lysande står
där flyger också Glada, örn och mes
Vi kommer till våren, vill njuta och se
det vi har sätt, men aldrig fått nog av
sitta på verandan, se kvällssolen le
vandra på stranden vid brusande hav
Längtan till gotländsk vår
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.