Apropå den stora omsättningen av skolledare på Wisbygymnasiet
Från Adams Smiths tid när idén om arbetsdelning var en samhällelig innovation så har vi gått från att vara i huvudsak agrara generalister till att bli specialister i olika former av organisationer.
Henri Fayol var en av dem som under 1800-talet funderade på hur man bäst organiserar arbete. Från honom kommer begreppet "kontrollspann", det antal personer som en chef kan styra och övervaka på ett effektivt sätt utan att det blir en övermäktig uppgift. Enligt Henri är ett i normalfallet lämpligt kontrollspann sex till åtta personer (”det smala”), men om arbetsuppgifterna är extremt standardiserade så kan man tänka sig ett kontrollspann på upp till 30 (”det breda”).
Före kommunaliseringen av gymnasieskolan så var lärarna statligt anställda och fick lön enligt ett ”tariff-system”. Det ”breda” kontrollspannet fungerade då som organisationsform eftersom ”tariff-systemet” tillräckligt uppfyllde kravet på ”standardisering”.
Efter kommunaliseringen infördes individuell lönesättning och en skolledare förväntades att utifrån lärarens kvalifikationer, erfarenhet och prestationer hela tiden vara kapabel att bedöma sin personal i en årlig löneöversyn och meddela sin värdering till läraren i ett åtföljande lönesamtal.
Det blir en helt ny utgångspunkt för en chef som i stället kräver det ”smala” kontrollspannet eftersom anställningsförhållandet inte uppfyller något standardiseringskrav.
Detta har förbisetts av Wisbygymnasiet med många flera, man har kvar det ”breda” kontrollspannet trots att man tillämpar individuell lönesättning.
Valet borde istället stå mellan de två seriösa ytterligheterna: det ”breda” kontrollspannet med ett standardiserat element som ett ”tariff-system” eller det ”smala” om man vill tillämpa individuella lönesättning.
Mitt förslag är det förra eftersom det förutom att det skapar en mer hanterbar arbetssituation för skolledaren även skulle korrigera många av de asymmetrier i relationen lärare- skolledare som den rådande organisatoriska halvmesyren oundvikligen leder till.