I dag läste jag två nyheter och tänkte på Marie-Antoinettes citat om bakelser.
En nyhet var om Region Gotlands flermiljoninvestering i ishallen och den andra var om att Gotlands Creamery, en liten gård som producerar ost med mera har beslutat att lägga ner sin gård med förklaring att det ”inte finns plats i nuvarande ekonomi för en liten regenerativ mjölkgetgård”.
Svårt att inte tänka på alla uppmaningar för prepping, hur vi ska förbereda oss i fall av krig och kris, ska vara självförsörjande under några dagar eller veckor, se till att det finns mat och vatten.
Omöjligt att släppa tankar att Gotland ska funka för dem som ska bo året runt och inte för turister som översvämmar ön under knappast sex veckor. När är det äntligen dags att börja prioritera annat än ”bröd och skådespel”? Förhoppningsvis snart!