Hur tänker dom som har tagit beslutet att lägga ner Swedbank i Hemse? Det är ju självklart, att en bank – oavsett koncern – ingår som ett självklart inslag i samhällsbilden och utgör ett viktigt serviceutbud för allmänheten och alla de företagare, stora som små som finns på Sudret.
Det är märkligt att Swedbank frivilligt lämnar en sådan intensiv arena som Hemse faktiskt utgör. Det är inte alla människor förunnat att kunna uträtta sina bankärenden via datorn hemmavid. Ibland måste man ha möjlighet att få prata personligt med en erfaren bankanställd för att få ordning på sin situation. Internetbankens supporttjänst är utmärkt i sig, men efter många, många minuters telefonköande är man alldeles matt och kan inte så klart och koncist framställa sitt aktuella ärende hos en person man inte ser.
Lever bankens centrala ledning i föreställningen att allt kan lösas i molnet och i den digitala himlen? Är beslutet grundat av lönsamhetsskäl eller i någon underbar administrativ modell som gör möjligt att inskränka antalet kontor i glesbygd?
Gotland kännetecknas också av en stor andel äldre personer, som kanske inte alla känner sig så trygga i den digitala världen. Av en bank – i synnerhet en så stor som Swedbank – kan förväntas ett samhällsansvar vad gäller service och bemötande av allmänhet och kunder. Strikta lönsamhetsskäl alternativt eventuella administrativa vinster kan väl inte styra servicenivån?
Det talas ofta i stora och tjusiga ord om att hela Sverige ska leva! Bankens agerande visar ju, att detta är snömos. Ska alla Suderbor tvingas åka till Visby för sina bankärenden? Hur rimmar det med att landsbygden ska leva, när alltmer flyttas till Visby?