Liberalerna, en gång gamla hederliga Folkpartiet, har haft stormöte. Folkpartiet under ledning av Bertil Ohlin samlade 20 procent av väljarkåren, företrädesvis tjänstemän och lärare som inte röstade med storkapitalets Högerparti. Man var klart borgerliga.
Sedan dess har ledarna avlöst varandra, varje gång med dragning åt vänster, och varje gång minskat väljarstöd. Att byta namn till Liberalerna hjälpte naturligtvis inte.
Nu senast var det Jan Björklund som stylades upp för att locka yngre väljare, och det slutade i fiasko, dryga 4 procent. Men Björklund var inte nöjd med det, han bröt alla vallöften, lämnade Alliansen och valde att stödja en röd regering. Som tack fick han en ambassadörspost i Rom, en av de allra attraktivaste. Och uppå det försökte TV4 göra honom till en folkkär figur med Let´s Dance med mera.
Nu i dagarna hade man alltså stormöte om vilken väg man skulle ta framöver. Resultatet blev jaså.
Och man förundrades över bilderna från sammankomsten, fullsatt salong, tätt ihop. Inga munskydd heller såg man. Gäller inte åtta personer för partier i kris? Eller ska man räkna detta möte som en begravning; då tar man in 20. Begravningsmöte för ett parti kanske får ta in ett hundratal?
Liberal självförstörelse i pandemitid
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.