Liberalerna står just nu förvirrade i den politiska skottlinjen utan att kunna försvara sina ideal, och faller handlöst framför Tidö-partiernas framryckningar. Det har varit ett sluttande plan för L under minst ett årtionde men de senaste åren tyder på fritt ideologiskt fall.
Liberalismen handlar om att ge varje människa frihet att själv forma sitt liv och skydda individen från maktcentra. Yttrande-, religions- och organisationsfrihet, liksom allmän och lika rösträtt, mänskliga rättigheter och äganderätt är centrala. Det låter väl bra så här långt? Men här kommer utmaningen! Det innebär att varje människa måste ha förutsättningar att ansvara för sin egen frihet och för det gemensamma, annars kommer makten att exploatera den svagare individen.
Det betyder i sin tur att liberalismen aldrig kan bli mer utvecklad än vad den genomsnittliga visheten i befolkningen kan leverera. Ju klokare du är desto klokare beslut tar du. Detta borde vara liberalismens grundpelare istället för att smutsa ner sig i oändliga försök att rätta till alla samhällsproblem som egentligen är resultatet av låg vishet i befolkningen.
Men är inte kunskapsnivån, som är relativt hög, ett mått på visheten? Absolut inte! Vishet är, i korthet, hur man använder sin kunskap i olika beslutssituationer. Under rådande samhällsläge är sannolikt regelbunden dialog i hela befolkningen det bästa verktyget för att uppgradera medborgarnas möjlighet att själva forma sitt liv och bidra till en politisk nydaning. Varför? Eftersom individen i nyfiket lyssnande på andras kunskaper, erfarenheter, insikter, perspektiv, attityder, känslor, minnen, et cetera, bäst utvecklar inre färdigheter som utgör infrastrukturen för vishet.
Christer Nylander