Lss: lagen om stöd och service är ett skämt

Att slåss för sina barns rätt är en kamp från första mötet.

"Ni måste skydda dom diagnoserna från att uppleva sånt här. Ni måste skydda dem med NPF-diagnoser från att hamna ikläm, bli utnyttjade eller att bli målvakter". 

"Ni måste skydda dom diagnoserna från att uppleva sånt här. Ni måste skydda dem med NPF-diagnoser från att hamna ikläm, bli utnyttjade eller att bli målvakter". 

Foto: Robin Haldert / TT

Insändare2021-03-17 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Om man har barn med NPF-diagnos så är det en kamp att få rätt utredning, rätt stöd, rätt hjälp, rätt medicin, rätt vård och rätt omsorg hela tiden. Inget fungerar, ingen samarbetar.

Ett LSS-beslut togs till en 18-åring från en utredning då barnet var 12 år, så kom avslag på avslag på avslag om ett boende med stöd. Till slut så blev det ja och så dök ett boende upp. 
Frågade om det fanns några problem där och fick nej. Men det fanns det och sen fick vi reda på att nattpersonal fanns ej och frågade om personalen hade utbildning där blev svaret ja, men inte vilken utbildning. Och det fanns ingen utbildning i hans NPF-diagnoser. Ungdomar med NPF behöver ett nätverk av utbildad personal, polisen, mini maria, socialen, beroendeenheten.

Att skickas runt och ständigt falla mellan stolarna vid psykiatrin, habiliteringen, ingen vill hjälpa till inte förrän man som förälder ringer en chef då blir det lite drag men det ebbar ut snabbt, alla skyller på varandra ingen samarbetar. 

Det slutar med ännu mer psykisk ohälsa och självmordsförsök, inte ens då reagerar man. Som förälder får man ringa dag ut, dag in till chefer och kräva att barnen ska få hjälp. Det byts handläggare och boendechefer. Nya möten och allt måste dras från början hela tiden. Sen så är det så att man får inte välja boende på denna ö det har tydligen våra kära politiker bestämt. 

Om man har diagnoser som downs syndrom och andra så ska man inte behöva bo och uppleva allt kaos som blir med psykisk ohälsa och ungdomar som fastnar i droger och kriminalitet. Det blir husrannsakan och polisen tvingas bära ut ungdomar som ska transporteras till psykiatrin för att återigen inte få hjälp. 

Ni måste skydda dom diagnoserna från att uppleva sånt här. Ni måste skydda dem med NPF-diagnoser från att hamna ikläm, bli utnyttjade eller att bli målvakter. 
Alla boenden är mixade, alla boenden och flertalet har haft eller har kaos, finns hemlösa i trappuppgångarna eller i källarna. Ni utsätter alla för fara och inget värdigt liv. Personalen utsätts också för fara när det blir spring av fel folk. 

Ska det behöva hända något innan ni reagerar och agerar? Det var minuter ifrån att mitt barn lyckades hänga sig i ett av era boenden. Sånt ska inte få ske. 
Sluta lek med våra barns liv.