Insändare: Män lever med orealistiska krav

Detta innebär att maskulinitet ofta förknippas med styrka, självständighet och känslomässig återhållsamhet.
Att vara maskulin och stark brukar ofta ses som någonting positivt hos en man, men är det verkligen det?
Enligt mig är machokulturen bara en hel del orealistiska krav för män. Till exempel rädsla. Rädsla är en känsla som ofta förknippas med svaghet på grund av machokulturen. Det blir som en oskriven regel att män ska vara modiga. Den här oskrivna regeln gör dock att män utsätter sig för risker som ibland kan vara extrema. Visst det kan väl kännas tryggt att "ha en man i huset", men ska män verkligen behöva känna ångest över att hela tiden bevisa sig själva?

Också den sjuka normen att män inte får gråta. Vad är det för bullshit? Att gråta gör man för att uttrycka sina känslor och ta kontroll över dem. Om män inte får göra det kan det bli extremt jobbigt att hantera sorg. Det kan leda till depression och ångest.
En annan känsla som brukar förknippas med att vara svag är sårbarhet. Män vågar inte visa att någonting är jobbigt för dem vilket leder till att de inte förklarar sina känslor i nöd. Det i sin tur gör att män får ett brist på stöd.

Sammanfattningsvis kan man säga att alla dessa orealistiska krav på män kan ofta leda till ångest, depression och brist på stöd.
Är dessa orealistiska krav verkligen det vårt moderna samhälle vill kalla för maskulinitet? Ska män behöva bära dessa bördor i ensamhet? Nej! Det leder endast till katastrof! Enligt journalisten och författaren Atilla Yoldas är 70-75 procent av alla suicidfall i Sverige män. Varje år. Vi behöver prata mer om mäns mentala hälsa! Hur många män ska behöva lida i tystnad innan vi vågar omdefiniera vad det innebär att vara en man?