Föga anade ordföranden i Svenska Röda Korset, Folke Bernadotte (mannen med de vita bussarna i andra världskrigets slutskede) när han bjöd in till en internationell Röda Kors-konferens i Stockholm 1948, att det året därpå skulle leda till Genevekonventionens (GK) bildande.
Förra året, 2019, fyllde alltså GK, eller rättare sagt Genèvekonventionerna för de är fyra, jämnt, det vill säga 70 år. Den första konventionen berör sårade, sjuka med mera. I fält. Den andra behandlar sårade, sjuka och skeppsbrutna till sjöss. Den tredje omfattar rörkrigsfångar. Den fjärde handlar i princip om civilbefolkningen i ockuperade områden.
Antalet civila döda av totala krigsoffer
1:a världskriget: 5 procent.
2:a världskriget: 50 procent.
Korea 1950-1954: 80 procent.
Vietnam: 90 procent.
Varför antalet civila dödsoffer så chockerande har ökat finns det i och för sig flera förklaringar till. En inte alltför djärv gissning är att regelrätt krig förs inte längre mellan två arméer utan civila dras in i konflikter där de mördas, plundras och våldtas. Det har blivit allt svårare att skilja mellan stridande och civila vilket innebär att allt fler offer skördas bland civilbefolkningen.
I sammanhanget är det djupt tragiskt att en ad hoc-domstol för krigsförbrytelser i Syrien, Jemen, med mera motsvarande före detta Jugoslavien och Rwandatribunalen där upp till en miljon människor dödades, styckades, lemlästades och våldtogs, på grund av stormakternas möjlighet till veto i FN:s säkerhetsråd inte tycks komma till stånd.
En potentiell lösning är att låta ICC, internationella brottmålsdomstolen i Haag, eller Internationella domstolen i Haag, ICJ, som handlägger internationella tvister mellan stater, vara överprövningsinstans och så att säga fungera som en Högsta Domstol i dylika sammanhang.
ICC i Haag, borde för övrigt enligt mitt förmenande ges ett utökat mandat samt befogenheter och jurisdiktion att döma i exempelvis internationell terrorism.
I Sverige är det 26 myndigheter, som har ett särskilt bevakningsansvar för implementering av den internationella humanitära rätten, exempelvis Folkhälsomyndigheten. Görs inte det kan svenska staten ställas till svars inför ICC för underlåtenhet att följa GK.
Det är en ödets ironi att den man, som bidrog så mycket till Genèvekonventionernas bildande och vurmade för internationell rätt och humanitär krigföring, själv skulle falla offer för brott mot internationell lag när han mördades på ett FN uppdrag som medlare i Palestina. 1948. Mycket riktigt har han också fått en Akademi uppkallad efter sig -¨Folke Bernadotte Akademin (FBA) och en byst av honom intar en hedersplats i FN:s skyskrapa i New York.
Men det är en annan historia.