"Medeltidsveckan håller på att gå vilse"

I dag klipper jag av mig mitt veckoband till Medeltidsveckan. Under veckans gång har det börjat tynga.

"Diskussionerna om temat är ett exempel på hur jag under Medeltidsveckan alltmer insett att den, i stället för att vara en gräsrotsrörelse, håller på att bli ett uppifrån styrt fenomen."

"Diskussionerna om temat är ett exempel på hur jag under Medeltidsveckan alltmer insett att den, i stället för att vara en gräsrotsrörelse, håller på att bli ett uppifrån styrt fenomen."

Foto: Dennis Pettersson

Insändare2022-08-17 05:47
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den väg som Medeltidsveckan verkar ha slagit in på har känts alltmera fel: I år har jag varit en kund hos Medeltidsveckan på Gotland AB i stället för att som besökare också vara en medskapare av Medeltidsveckan.

Rent praktiskt har passen inneburit en stor förändring. Ett par exempel:

Mina gotlandssläktingar som tidigare år gjort en runda på marknaden när de ändå tagit sig till stan har lyst med sin frånvaro i år. Passet har utgjort en effektiv portning av gotlänningar som för en stund vill insupa atmosfären. 

Passet känns också fel när förbipasserande turister frågar varför vi köar utanför en ruin. Köpa biljett? Nej, först måste ni hämta ett pass. Och priset på konserten blir därmed 278 i stället för 149 kronor. Alltså blir turisterna en upplevelse fattigare och artisterna förlorar publik.
Jag är på det klara med att det kostar att hålla igång en Medeltidsvecka, och det är rimligt att jag bidrar till den infrastruktur som behövs. Men det måste vara möjligt att betala en rimlig summa på ett rimligt sätt även om jag av nyfikenhet bara skulle vilja hoppa in på en enda programpunkt.

Förutom festivalpasset har inslaget av tema väckt frågor och diskuterats hos mina medeltids- och Gotlandsbekanta. Hur kan Medeltidsveckan ha en stab som beslutar ett tema som de sedan uppmanar artister att anknyta till? Varför skulle man till Medeltidsveckan attrahera nya grupper som inte attraheras av medeltiden själv? För att infånga och profitera på nya kundgrupper?

Diskussionerna om temat är ett exempel på hur jag under Medeltidsveckan alltmer insett att den, i stället för att vara en gräsrotsrörelse, håller på att bli ett uppifrån styrt fenomen. Att försöka planera Medeltidsveckan som vilken festival som helst blir en toppstyrning som i grunden ändrar dess karaktär. Jag vill inte betala för någon som från sitt kontor efter eget huvud ska börja styra det som har varit en gräsrotsrörelse. För att jag ska trivas på Medeltidsveckan ska jag ses som en medskapare, inte som en kund. Medeltidsveckan behöver inte en producerande utan en koordinerande stab.

De klagomål som hörts om medeltidspassets införande och årets tema har av staben viftats bort med att förändringar alltid är svåra. Men förändringar är också antingen till det bättre eller till det sämre. Och staben har inte förklarat hur den inslagna vägen skulle vara bättre för oss som i åratal har varit Medeltidsveckan.