Ett nyhetsbrev som enligt Hela Gotland ”hjälper dig ha koll på senaste nytt inom brott och straff! Vi berättar om brottsligheten i ditt närområde och du får veta allt om både små och stora fall.”
Jag reagerade starkt och skrev en insändare som redaktionen valde att inte publicera. De förklarade det med att jag missförstått. Jag har nu gjort en liten undersökning i min bekantskapskrets.
Jag har inte nämnt mer än att ”har ni hört att Hela Gotland ska starta ett krimbrev?” Alla svarade omedelbart, till och med min vän långt bort i Spanien, detsamma som jag beskrev i min insändare, att om man ropar på trollen, så kommer de, att det kan leda till att vi börjar bli misstänksamma mot våra grannar, att det är lågt sjunket att vilja göra oss nyfikna och ännu mer beroende av sånt som kittlar och känns förbjudet.
Jag menar så klart inte att våra mediekanaler ska låta bli att rapportera om kriminalitet! Det jag kritiserar är att rapporteringen lyfts i ett särskilt brev och på det sättet förstärker bilden av kriminalitet. Var går gränsen mellan att vara saklig och att ”hajpa”?
Jag skrev också att tidningarna inte intresserar sig särskilt för konst och kultur, sånt som många gånger stärker människors självkänsla, skärper sinnena och gör oss till kritiska och nyanserade granskare av allt som sker runt i kring oss.
När jag häromdagen skulle lägga in ett evenemangstips på Hela Gotlands digitala plattform, möttes jag av meddelandet att evenemangskalendern läggs ner sista april. Att som liten kulturaktör eller allmännyttig förening gratis kunna lägga ut tips om aktiviteter riktade till allmänheten på Gotland är inte bara tacknämligt, det är del i ett gemensamt demokratiansvar, som Hela Gotland nu avsäger sig.
Som kulturaktör förväntas vi nu alla lägga ut våra arrangemang på Region Gotlands digitala sajt gotland.com, som drivs av Region Gotland och Turistbyrån på Gotland.
Där ska våra evenemang särskilt ligga och locka tilltänkta ö-besökare. Men jag vill att öns kulturutbud görs synligt för alla barn och vuxna som bor och lever på Gotland året runt, utan att gå vägen om den glorifierade besöksnäringen.
Om vi öbor inte får chans att kultiveras vad har vi då i slutänden att erbjuda en besökare? Ett fritt spelrum för turistindustri, militärindustri och gruvdrift?
Anna E Weiser, konstnär och sinneskultiverare
SVAR DIREKT
Vi valde att inte publicera insändaren om nyhetsbrevet eftersom den helt enkelt kritiserade något som ännu inte fanns, som ingen sett.
Sådan kritik blir sällan särskilt initierad eller läsvärd. Nu har nyhetsbrevet ”Krimbrevet”, där vi samlar delar av vår kriminaljournalistik, sjösatts och skickas en gång i veckan ut till dem som valt att prenumerera via ”Mina sidor” på Helagotland.
I brevet har prenumeranterna bland annat kunnat läsa om Yvonne som utsattes för ett romansbedrägeri, om hur polisen förbereder sig inför ett politiskt toppmöte samt flera delar av vår serie om öns kriminella nätverk.
Viktig och angelägen journalistik som vi är stolta över och om vi tycker ska nå så många gotlänningar som möjligt. Du kallar det att ropa på trollen, jag menar att det handlar om att berätta om vad som pågår i vårt närområde och inte dölja hur verkligheten ser ut.
Förutom att publicera oss på Helagotland, i GA och GT så försöker vi alltid hitta andra kanaler där vi kan nå ut, exempelvis sociala medier, sökmotorer eller nyhetsbrev. Det finns ju så väldigt mycket att välja på nu. Det handlar inte om att förstärka någon bild, det handlar om att vara relevanta och nå ut på nya sätt. Något jag råder alla aktörer att prova.
Mediers position och roll i samhället har förändrats. Hur mycket vi än önskar att det var som före internets popularisering – där vi hade monopol på spridning av information, annonsering och rapportering – så kommer den tiden aldrig tillbaka.
Vad som däremot finns kvar är vår roll som publicister, granskare och nyhetsförmedlare. Journalistiken är vårt arv, uppdrag och kärnverksamhet som vi alltid kommer att prioritera först.
Att vi stänger Evenemangskalendern beror helt enkelt på att den inte bär sig ekonomiskt. Helagotland, GA och GT är en del av NTM som i sin tur ägs av en stiftelse. Vi har ingen aktiekurs eller några ägares vinstintressen att ta hänsyn till.
Våra ekonomiska incitament och intressen är att göra ett så bra resultat som möjligt för att kunna återinvestera pengarna i vår journalistiska verksamhet. Vi har uppskattat och haft glädje av kalendern, men i valet mellan att ha kvar tjänster som inte kan bära sina kostnader och att säkra den lokala journalistiken framåt så är beslutet att stänga kalendern enkelt.
Det är lättare än någonsin att för vem som helst nå ut till människor med information och annonser om aktiviteter eller evenemang. En uppsjö av möjligheter som alla borde utforska och ta vara på.
Pär Ullrich, chefredaktör