Jag kan garantera att det inte är ett problem. Bolagets ekonomiska utmaningar är mycket riktigt uppe vid varje ägarmöte och jag vet att alla i mötet förstår. Det häpnadsväckande är inte ekonomin och det tror jag att Wärn och Bofride förstår.
Det jag kritiserar är stoppet och hur det kommunicerades vid senaste ägarmötet. Både jag, Eva Nypelius och Peter Lindvall blev tagna på sängen av beslutet Gotlandshems styrelse tagit – att stoppa alla projekt utom det på Signallottan.
Precis som med ekonomin har byggprojekten diskuterats vid varje möte. Detta utifrån det ägardirektiv som jobbats fram tillsammans mellan bolags- och regionledning där målet är att 500 lägenheter ska byggas över ön. Wärn själv har flera gånger uttalat: "Visst ska vi lyckas bygga, också på landet".
Även vd har stått upp för ägardirektivet och uttryckt det som möjligt både i ägarmöten och annan kommunikation. Utifrån det mottogs stopp-beslutet med förvåning och tonen blev upprörd. Från alla i regionledningen oavsett partifärg eller befattning.
Här uppstår frågor kring samarbetet i Alliansen. Att inför ett beslut om att stoppa alla byggplaner inte vara samspråkade i styret är problematiskt. Att ordförande i bolaget ställer regionstyrelsens ordförande inför faktum visar antingen på en spricka eller ohörsamhet. Bristen på bostäder är ett hot mot Gotlands utveckling och vi måste lyckas vända det, annars faller grunden för till exempel vår nytagna regionala utvecklingsstrategi.
Vi tog ett nytt ägardirektiv för ett år sedan. Målet om 500 lägenheter hade diskuterats mellan bolaget och regionen under flera månader, och i den delen var fullmäktige helt eniga. Nu låter det, från allianshåll, som att det ägardirektiv vi tog tillsammans inte finns. Som att alla borde förstått att bostäder inte skulle byggas.
Om det är så man menar är beslut vi fattar i fullmäktige bara ett spel för galleriet. De olika besluten hänger inte ihop. Ägardirektivet ska ju vara styrelsens och bolagets ledstjärna. Vad nu? Ett nytt med förvaltande inriktning?