Märkliga insändare med argument mot något jag inte har framfört kanske man inte borde besvara. Men OK då – för tydlighetens skull.
1) Den ”udda åsikten” att det är ett misstag att ansluta sig till Nato hyser cirka 25 procent av befolkningen. Är jag en galning som går lös har jag i så fall rejält med sällskap. Annars påminner tonen i insändaren väldigt mycket om hur en viss herr Putin ser på dem som inte tycker exakt likadant som han.
2) Jag har i flera krönikor uttryckt förtvivlan och sorg över det som har drabbat Ukraina och lika mycket uttryckt min ilska mot Putin som bär ansvaret för denna humanitära katastrof. MEN – att använda exemplet Ukraina som argument för ett svenska Nato-medlemskap är något HELT ANNAT, dvs. ett utslag av ogenomtänkt populism. Att påstå att man ignorerar övergreppen i Ukraina och det ukrainska folkets lidande bara för att man är emot ett Nato-medlemskap är ett debattmässigt lågvattenmärke som faktiskt är kränkande.
3) Jag har också tidigare framfört min högaktning och respekt för svenska militärer som gör sitt jobb och är värda all heder. Det vore mig fullständigt främmande att angripa alla dessa människor – och det har jag därför aldrig heller gjort. Det är inte de som bestämmer om vi ska vara med i Nato eller inte.
4) Stort och viktigt beslut? Ja, att vi båda engagerar oss på detta sätt tyder väl på det. Men i praktiken kanske det inte blir någon större skillnad – i vart fall inte på kort sikt. Vad som händer på längre sikt är svårare att sia om. Min gissning är att ett Nato-medlemskap på sikt är destabiliserande för Sverige och hela Europa. Andra gissar det motsatta. Men det är förmätet att göra gällande annat än att båda ägnar sig åt gissningar.