En trend sedan länge är att de som flyttat från Gotland ofta klagar till de som är kvar att deras anhörigas gravar inte sköts som de förväntar sig när de kommer på sommaren. Har ni tänkt på att vi som är kvar kanske är hos våra förfäder flera gånger i månaden, medan ni är och besöker gravarna kanske en gång om året och just då fanns det inga blommor?
Klaga INTE på något som ni inte själva klarar av att göra. Jag har fått höra "Det fanns inga blommor där". Okej, hur ofta sätter DU som bor på andra sidan vattnet blommor, då?
Men även de som bor nära kyrkan och förfädernas viloplats tycker inte alltid att det är så viktigt att pryda mammas och pappas grav. På den kyrkogård jag har mina föräldrar är det jag som sätter blommor varje vecka fast jag har flera syskon på samma ort.
De är kanske vid gravarna en eller två gånger om året, speciellt vid Alla helgons helg, och då basuneras det ut vida via Facebook och andra sociala medier: "Oh, vad jag är duktig, har satt blommor hos mormor och morfar".
Jag sätter blommor på samma grav minst tre gånger i månaden men känner inget behov av att berätta för världen att jag gör det. Det är för min egen skull och mina föräldrars minne jag gör det. Inte för att tala om hur duktig jag är som tänker på dem. Skärpning till er som bara gör det för att själva synas.