Andra Världskriget hade kommit till ett slut. Men till vilket pris? Människoliv, förstås: Cirka 60 miljoner dödades inklusive Förintelsens offer (6 miljoner). Ett annat grymt pris var atombombens offer: minst 140 000 i Hiroshima, runt 75 000 i Nagasaki. Siffror, men varje siffra innehåller ett människoliv. Ett människoliv med allt vad det rymmer av uppväxt, glädje, utbildning, arbete och mänsklig närhet och kärlek. Vi måste tänka så ock i vår tid på alla offer i Ukraina och Gaza. Oskyldiga människor, inte minst barn. Barn som leker, går till skolan, gläds med kompisar – så kommer en projektil och allt är borta. Rädda Barnen skriver i en aktuell rapport (Stop the War On Children) att närmare 500 miljoner barn världen över lever i en konfliktzon. Man fäller tårar av ilska. Finns det något mer meningslöst och förödande i människans värld än kriget? Ändå pågår de genom sekler och i vår tid. Ett mänskligt misslyckande.
Därför är Nobels Fredspris så viktigt. Att visa på det som görs för en fredligare värld eller, som nu, att påminna om atomvapnets offer. Norska nobelkommittén har uppmärksammat detta tidigare då man 2017 gav fredspriset till Internalla kampanjen för att avskaffa nukleära vapen (ICAN). I år får den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo fredspriset. En organisation grundad av överlevare (hibakusha) från atombomben som en påminnelse om de humanitära konsekvenserna. Inte bara död utan livslångt grymt lidande som en konsekvens av atomstrålningen. Priset får Nihon Hidankyo ”för att genom vittnesmål ha visat att kärnvapen aldrig får användas igen.” Ändå skramlar Putin nu med atomspöket och kärnvapenländerna i världen är alltför många. Vem är människan, man undrar? Men kampen mot kärnvapnen och mot krigen i alla dess gräsliga former måste ständigt gå vidare genom hängivna människor och organisationer.
Atombomben har också uppmärksammats i kulturen genom åren. En av de mest berörande filmerna är ”Hiroshima min älskade” byggd på Margeuerite Duras manus. En fransk kvinna och en japansk man träffas i Hiroshima. En kort kärleksrelation. En av historiens vackraste filmer, mitt i det grymma. Och i litteraturen har böckerna atombomben och dess konsekvenser flödat genom åren. Den kanske mest uppmärksammade är Edita Morris ”Hiroshimas blommor”, En bästsäljare av sällan skådat slag, vars intäkter gått till en fond ”Hiroshimapriset” - ett av världens främsta fredspriser. Edita Morris, född Toll, med svenskt påbrå från Skåne. Hon fick genom sin son Ivan insyn i konsekvenserna av atombomberna och kom att engagera sig livslångt för fred och mot atomvapen.
Kampen mot krigen och för freden måste ständigt föras på många fronter.