Enligt ekonomerna råder dött lopp i ekvationen – det finns ingen självklar trumf på hand med något av alternativen. Och det går bra för Sverige, vår balansräkning som land är urstark och finanserna motståndskraftiga. Väck inte den björn som sover, varför fundera på euron?
Svaret är att den politiska ekvationen om euron ser annorlunda ut än den rent ekonomiska. Idag lever vi i en tid som blir alltmer komplex och oförutsägbar, med en växande hotbild mot vårt moderna och digitaliserade samhälle. För 20 år sedan när Sverige röstade nej till att gå med i eurosamarbetet var vi nya i EU-familjen, världsläget var stabilt och frihandeln växte. I dag är läget radikalt annorlunda.
Vi behöver därför mer samarbete inom EU på centrala områden som säkerhet och självförsörjning. Hoten växer mot vår fysiska säkerhet, samtidigt som handelsrelationer börjat användas som vapen.
Med euron ges inflytande inom andra politiska områden än valutasamarbetet, genom den djupare relation som uppstår. EU-kommissionen lade så sent som i mars fram två viktiga lagförslag som handlar om att stärka unionen konkurrenskraft och självförsörjande: kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act) och initiativet för gröna teknologier (Net Zero Industry Act).
I takt med att euron får en tydligare utrikespolitisk roll ökar Sveriges utanförskap. Det är inte bara ett finansiellt samarbete, utan även ett alltmer politiskt sådant som vi ställt oss utanför. Samtidigt ökar vår sårbarhet när andra makter i världen använder finansiella flöden som påtryckningsmedel.
Idag är 20 av 27 medlemmar med i euron, nu senast med Kroatien i januari. Samtidigt har Storbritannien lämnat EU.
Cirka 40 procent av all lagstiftning som tillämpas i Sverige idag kommer från EU – och andelen växer stadigt. Under de senaste åren har vi sett att EU-gemenskapen klarar tuffa utmaningar.
SCB:s mätning i juni visar också att svenska folket är mer positiva till EU än någonsin tidigare. Även inställningen till euron håller på att förändras. I juni ville mer än var tredje svensk införa euron – en ökning med nästan 50 procent på ett år.
Kronan har under våren börjat kallas för skräpvaluta, och i Thailand kan den inte ens användas. Kronkursen importerar inflation, som skapar de räntehöjningar som fått oss att gräva allt djupare i plånboken. Tillväxten i Sverige är just nu sämst i hela EU.
Men bortom dessa omfattade ekonomiska konsekvenser för hushåll och företag i dag finns också ett långsiktigt mål: att bygga Sverige säkrare, i EU.