Att bli invald i riksdagen och fullmäktige är inte lätt. För att ens bli kandidat brukar man först behöva göra karriär i ett parti, och fyraprocentsspärren hindrar nya partier att komma in.
Men i årets val finns möjlighet för alla röstberättigade att bli valda, utan godkännande av något parti.
Valmyndigheten har nämligen på min anmälan godkänt en gemensam beteckning – Fritt val – som står öppen för alla som vill kandidera till riksdagen eller fullmäktige i kommuner och regioner. Genom att alla röster med den beteckningen på valsedeln räknas ihop kan dessa tillsammans komma över spärren och vara med i fördelningen av mandat, som då tillfaller kandidaterna efter antalet röster.
Fritt val kan för många vara enda chansen att komma in riksdagen eller fullmäktige: 1) partier som riskerar att ramla ur, i år särskilt L och MP, 2) partier som aldrig nått över spärren, som Fi och andra mindre partier, 3) personer, oavsett parti, som inte hamnat på valbar plats på sitt partis lista, 4) grupper i samhället som upplever sig inte vara representerade, 5) enskilda aktörer i samhällslivet med mycket att tillföra men som inte vill inordna sig i ett traditionellt parti, och inte minst 6) vanliga medborgare som med kunskap, erfarenhet och omdöme vill ställa sig till demokratins förfogande.
Den som vill ställa upp i valet behöver bara skriftligen till sin länsstyrelse senast fredagen före valet samtycka till att kandidera. Adress och blankett för samtycke finns på val.se.
Den som vill rösta i valet tar helt enkelt en blank valsedel, skriver "Fritt val" och därunder namnet på den eller de kandidater i den ordning som man vill se dem invalda.
Med möjligheten till fritt val kan Sverige genomföra sitt första riktigt demokratiska val någonsin, hundra år efter att första riksdagen vald med lika rösträtt för kvinnor och män tillträdde 1922.