Jag bor pÄ ett litet LSS- boende med en liten personalgrupp som gör allt för att vi ska kÀnna oss trygga.
De Àr sÀllan sjuka och om de skulle bli det har de kunnat tÀcka upp för varandra eftersom tillgÄngen pÄ vikarier inte rÀckt till. Ibland har nÄgon pensionerad medarbetare kunnat ringas in och vÄr trygghet har kunnat bibehÄllas.
Numera fÄr de inte tÀcka upp för varandra samtidigt som deras schema stramats Ät sÄ de numer jobbar sjÀlva mitt pÄ dagen.
Konsekvensen som EU-lagen fÄtt Àr en otrygghet för oss brukare. För det första behöver vi bli förberedda pÄ det som ska hÀnda, vem som kommer om vÄr personal skulle bli sjuk men nu har EU-lagen gjort att ingen vet vem som kommer innan de Àr hos oss.
Jag kan ju sÀga ifrÄn om det Àr en vikarie som inte "kan mig" men flera av mina grannar kan inte det utan fÄr utbrott eller blir arga. Det blir en otrygg stÀmning hÀr hemma.
De tider de Àr tvÄ anstÀllda i tjÀnst funkar det, Àven pÄ nÀtterna eftersom vi oftast sover gott men mitt pÄ dagen nÀr vi Àr vakna och anstÀllda jobbar ensamma kan det bli problem nÀr det Àr personal vi inte kÀnner.
Som konsekvens fÄr vÄr personal jobba fast den kanske borde varit hemma för att medarbetarna Àr lojala och fokuserar pÄ att vi ska vara trygga.