Det var varken början eller slutet för svensk jämställdhetspolitik, men man kan konstatera år 2021 att nya tider innebär nya utmaningar för jämställdheten. Då handlade det om rösträtten som i dag ses som självklar. I dag handlar det om helt andra saker.
I mitt uppdrag som ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser jag väldigt tydligt att det finns skillnader mellan vad killar och tjejer väljer. Vissa gymnasieprogram har nästan uteslutande killar i klasserna – och vissa har nästan uteslutande tjejer. Därför är det en viktig uppgift för skolan att upplysa både killar och tjejer om vad olika program innehåller och ger för möjligheter; så att det verkligen är det egna valet som styr och inte den just nu gällande könsbalansen.
Även på andra områden finns mer att göra. Som moderat ledamot i regionstyrelsen ser jag fram emot att under september månad vara med och fatta beslut om både en ny handlingsplan utifrån EU-deklarationen om jämställdhet (CEMR) och anta en ny riktlinje som styr regionens arbete för att motverka kränkande särbehandlingar, trakasserier och repressalier. Som Gotlands största arbetsgivare kan Region Gotland göra mycket på området – och det tycker jag att vi ska.
Men det är inte bara planer och riktlinjer som kommer lösa dagens jämställdhetsfrågor. Vi moderater menar också att trygghetsfrågan har seglat upp som en av de allra viktigaste jämställdhetsfrågorna.
Gotland är förvisso tryggt i jämförelse med andra regioner, men det borde inte betyda att vi ska vara nöjda. Alltför många kvinnor – i alla åldrar - känner sig inte bekväma med att vistas utomhus kvällstid i sina egna bostadsområden. Det begränsar dem på ett sätt som inte begränsar män i samma utsträckning.
Därför föreslår Moderaterna i riksdagen 10 000 nya polisanställda till år 2024, kraftigt utbyggd kameraövervakning med 2000 fler kameror inom tre år och specialiserade narkotikapoliser som kan få bort knarket från gatorna. Våra gamla förslag om höjda polislöner, slopad mängdrabatt för brottslingar och att fler brott ska leda till utvisning står vi såklart fortsatt bakom.
Det har gått 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösta för första gången, 74 år sedan den första kvinnan blev statsråd i Sverige och 27 år sedan Sveriges riksdag fick en någorlunda jämn könsfördelning. De milstolparna var viktiga – men nu behöver nya steg tas för att möta nya utmaningar.