Nykomlingar behöver få bättre språkkunskaper

På tal om uttal: Hur når vårdpersonal fram till äldre omsorgstagare?

Personal i exempelvis äldreomsorgen behöver kunna kommunicera med varandra och med andra.

Personal i exempelvis äldreomsorgen behöver kunna kommunicera med varandra och med andra.

Foto: Claus Gertsen /TT

Insändare2022-01-09 12:19
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dagarna har media rapporterat om brister inom äldrevården beträffande vårdpersonalens språkkunskaper. De som ska sörja för vårdbehövandes behov når inte fram på grund av ringa möjligheter att hantera det svenskas språket.
Med språkliga snabbspår uppstår dessvärre allvarliga problem. Vilka drabbas? Personerna i behov av omsorg, invandrarna med bristfälliga språkkunskaper, kollegor inom sektorn vård och omsorg samt Region Gotland.
 

Många nyanlända vill inget hellre än ha ett arbete, kunna försörja sig själva och sin familj. De har visat fallenhet för att utföra vårdande insatser. Samhället behöver deras tjänster.
SFI (Svenska för invandrare) har uppdraget att tillhandahålla fullvärdig undervisning i svenska språket. Man har även ambitionen att lotsa de studerande till varaktiga arbeten. Vård- och omsorgssektorn ropar efter personal. Så vill man tillgodose samhällets behov av vårdpersonal och invandrares önskan om att leva ett fullvärdigt liv.

Vad har fallerat på vägen? För arbete inom hemtjänsten eller ett äldreboende måste man kunna förstå varandra. Kittet i kommunikationskedjan är det talade språket. Måltider, städning, blöjbyten, såromläggning – allt är sammanfogat av ömsesidig kommunikation. Välbefinnande och nyfikenhet förstärks liksom ökande autonomi.


Det är inte rimligt att vuxna tillbringar flera år på SFI utan att passera de mest grundläggande nivåerna. Ändå slussas många ut i ett så kommunikationskrävande arbete som bemötande av gamla och sjuka. Språkets muntliga färdigheter bör tas i bruk innan man ägnar sig åt den skrivna texten. Flera elever har liten skolerfarenhet från sina hemländer.
Ett språk omfattar ordförråd, grammatik och uttal. De två senare faktorerna hänger intimt samman. Ett nytt ljudsystem kräver uthållighet både av läraren och den studerande. Göra om, gång på gång, göra fel, börja om. Talet blir smidigare, snabbare, mer koordinerat med träning/drill. Så når man större språklig flexibilitet. Därefter ger man sig i kast med det skrivna språket.


SFI-undervisningen har fått en del kritik. Det krävs reformarbete och nytänkande beträffande pedagogik och läromedel för att nå ut i vårt nutida moderna samhälle och en arbetsmarknad där man förväntas tala begriplig svenska och kunna förmedla sig muntligt och skriftligt.
Regionen och SFI gör gott i att se över sina åtaganden på det här området, utbyta erfarenheter och samverka. Gotland förtjänar kompetenta lärare, kunniga vårdgivare, nöjda vårdtagare och en budget i balans.