Det är tisdagen den 24 juni 1692. Israel Kolmodin, den nyutnämnde kyrkoledaren för Visby stift, hade i slutet av veckan före anlänt till Gotland från Uppsala. Den här dagen, Den helige Johannes Döparens dag (nuv. Midsommardagen), skulle han hålla sommargudstjänst i Ganns ödekyrka några mil norr om Visby. Han kom i god tid. Under väntetiden promenerade han till den närbelägna Hångers gamla offerkälla, inbäddad i en skogsdunge. I denna somriga miljö inspirerades han till sommarpsalmen "Den blomstertid nu kommer".
Johann Walter, som musiker och psalmdiktare en av Martin Luthers närmaste medhjälpare, skrev andliga dikter till kända trallvänliga folkvisor. Så tillkom "Hertzlich thut mich erfrewen / Die liebe Sommerzeit" till en majvisa, som visar sig härstamma från ett kloster i Bayern på 1250-talet. Tillsammans med många andra "Luther-psalmer" nådde den Sverige och publicerades i svensk översättning 1584 med anslaget "Then lustighe stundh med gledie" och har sedan som "Migh gör stoor lust och glädie / Then sköna sommartid" intagits i 1695 års psalmbok och finns nu i Svenska Psalmboken 2002 "Med lust och glädje tänker / jag på den sommartid".
År 1691 tillsatte Carl XI en kommitté med uppdrag att utarbeta en psalmbok för hela riket. Kolmodin utsågs som medarbetare i projektet. Han var väl förtrogen med både text och melodi. Skolsångboken Piæ Cantiones från 1582 var enligt skolordningen 1649 ett obligatoriskt inslag i undervisningen. Den är en sammanställning av 74 andliga och profana sånger på latin. Sista sången "Tempus adest floridum / surgunt namque flores" ["Then lustige tijdh nu är / Blomstren the uthspringa"] har samma melodi som Walters psalm. Med dessa sånger i bakhuvudet skriver nu Kolmodin En Sommar-Wijsa som han utgav i Twenne andeliga, nya wåhr- och sommar wijsor, då menniskian, samt hwart creatur af foglar och diur til lust och frögd vpfriskas; then första: Ach liuflige tijd, när &c. Vnder melod: Then signade dagh, &c. Then andra: Then blomster tijd: nu komer &c, Wisby 1694.
En tillbakablick på vad koralmusiker, litteraturvetare och psalmforskare har skrivit visar i åtminstone ett par avseenden olikheter med vad som ovan letats fram ur hävderna. Trots sin pastischartade likhet med översättningen av Walters text är den gotländska sommarpsalmen uppburen av en tankemiljö som är Kolmodins egen, inget plagiat eller översättning som ibland anförts. Medan Walters text, mot bakgrunden av tidens kyrkopolitiska oroligheter, ser den jordiska sommartiden som en förgård till den himmelska, uttrycker Kolmodin tacksamhet över "Guds godhets rikedom" i alla dess dimensioner. Däremot har han anslutit sig till den medeltida majvisa som ackompanjerat Walters psalm och dikten i Piæ Cantiones. Huruvida denna melodi finns bakom uppgiften "svensk folkvisa / 1693" i våra koral- och psalmböcker är en grannlaga uppgift för musikforskare att reda ut.