När pandemin slog till under 2020 ökade antalet dagar för vård av sjukt barn (vab) drastiskt. Antalet vab-dagar på Gotland har ökat med hela 41 procent mellan 2019 och 2022, enligt siffror från Försäkringskassan. Allra mest vabbar föräldrar med barn i förskoleåldern, två till fyra år.
Under 2022 betalades vabersättning på 52 miljoner kronor ut bara på Gotland. Förutom de direkta kostnaderna för stödet har det en betydande påverkan på samhället på Gotland när föräldrar måste vara hemma med sjuka barn i stället för att vara på jobbet.
Många barn i dag växer upp i en urban miljö med hög hygienstandard och liten fysisk kontakt med naturen. Samtidigt visar en finsk studie publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften Science att barn som har regelbunden kontakt med mylla och växter snabbt stärker sitt immunförsvar. Studien visar dessutom att barnen även löper mindre risk att drabbas av allergier.
Forskarna anlade gräsmattor, skogsbotten och planteringslådor på en förskolas utegård. Efter bara en månad kunde de se att mikrobsammansättningen i barnens hy, som har viktiga funktioner för immunförsvaret, hade blivit mer mångsidig.
Även blodvärdena påverkades så att barnen löpte mindre risk att utveckla allergier, diabetes och celiaki. Forskarna jämförde med barn på andra förskolor och fann resultaten entydiga.
Allergiska sjukdomar ökar stadigt och i dag har en dryg tredjedel av alla barn i Sverige någon form av allergi. Gotlands förskolor sitter på en enorm potential för att bidra till friskare samhällen, både direkt och på lång sikt i form av att belastningen på sjukvården minskar.
Här är våra viktigaste förslag för att alla förskolebarn på Gotland ska få möjlighet att stärka sitt immunförsvar genom odling:
1. Kommunerna i länet bör satsa på att erbjuda odlingsmöjligheter på alla förskolor. Med fler grönytor får vi friskare barn och färre föräldrar som måste stanna hemma från arbetet. Dessutom får barnen nya lek- och inlärningsmöjligheter.
2. Regeringen bör verka för att odling införs i den svenska läroplanen för förskolan. Det går att åstadkomma med enkla medel som att anlägga gräsmattor, skogsbottnar och planteringslådor där barnen har möjlighet att leka och lära.
3. Föräldrar kan prata med sin förskola och berätta vad forskningen visar. Vi är övertygade om att engagerade pedagoger ser möjligheterna att såväl stärka barnens immunförsvar som lärandet kring levande växter och hur naturen fungerar. De behöver stöd i sitt utvecklingsarbete.
Mer odling i våra förskolor innebär en stor outnyttjad potential för ett friskare samhälle. Det är dags för Gotland att skapa grönare förskolor – för barnens och samhället skull.