Öppet brev till Andreas Unger (ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden).
Du efterlyser sans och balans i den lokala debatten. Jag utgår ifrån att du med sans menar ett lugn/förnuft, och inte det från latinets sine stammande ordet sans med betydelsen utan; men det är inte helt självklart med tanke på vad mer du skriver.
Det verkar som att du saknar insikt i den betydelse en utbildning som Ella pop&rock har för samhället, inte bara här på ön utan i hela Sverige. Detta är den enda utbildningen i sitt slag i vårt land, och genom åren har även utländska elever tagit del av undervisningen som, precis som du säger, är separatistisk och feministisk. Du har dock fel i det du säger att den ”lockar färre än 15 deltagare”; det finns inte resurser att tillhandahålla högkvalitativ utbildning åt hur många som helst på samma gång. Du pratar om elever som vore de produkter på löpande band; ”stordrift” som du säger har inte i klassrummen att göra.
Lite förvånad blir jag att just du uttrycker dig så – i egenskap av ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden borde du ha tillgång till underlag för att skapa dig en mer sansad bild av vad utbildning faktiskt är.
Du nämner besparingar som genomförts i sjukvården, gymnasieskolan och äldreomsorgen som om det var något positivt. Hur vore det om vi, som samhälle, kunde låta bli att bespara i de sektorer där folk redan går på knäna?
Jag förstår att du sitter i en knepig sits som måste vara med och besluta om vart pengarna tar vägen (och inte), så med Gotlands bästa för ögonen vädjar jag till dig att öka din kunskap om jämställdheten i våra utbildningar så att du lättare kan fatta balanserade beslut. Jämställdhet handlar inte bara om kön & genus utan även om ekonomiska och språkliga förutsättningar, samt en hel rad andra faktorer. Mer om detta kan du lära dig online, varför inte börja med Tillväxtverkets förklaringar av orden jämställdhetsintegrering och intersektionalitet, du som värnar näringslivet?
Titta gärna på hela riket som referens, men håll det i tanken att Gotland (och Fårösund) med Ella-utbildningen skulle mista en mycket rar pärla som genom åren åstadkommit enormt stora och bra saker för tjejers och kvinnors möjligheter i musikbranschen.
Så, Andreas: sansa din själ, tänk efter och fundera på om din gärning som ordförande kanske inte ändå kunde bidra till ett mer balanserat samhälle, där vi tillsammans strävar åt att alla ska få så bra förutsättningar som möjligt?