Om biobränslen och landhöjning

Insändare2021-09-06 23:51
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2010 satte EU ett mål att 10 procent av bränslet för transportsektorn skulle utgöras av förnybar energi 2020. Därefter har efterfrågan på billig biodiesel, baserad på till exempel palm- och sojaolja, ökat väsentligt. Andra länder som exempelvis Indien, har också satt ambitiösa mål (2025) för att producera alternativa drivmedel, framställda av bland annat sockerrör, majs och ris.

Frågan är om detta är särskilt miljövänligt. Hur påverkas den biologiska mångfalden, när tusentals tunnland av urskog avverkas för att ge plats att odla ätbara grödor som råvara för att framställa biodiesel istället för mat? Kan det leda till brist på mat i fattiga länder?

Enligt Laura Buffet, energiansvarig vid ”Transport & Energy (T&E) Group” (UK) beräknas enbart EU:s efterfrågan på grönt drivmedel bland annat ha medfört att 4 miljoner tunnland av skog försvunnit, och att 10 procent av habitatet för jordens kvarvarande orangutanger har försvunnit.

I tre decennier har det varnats för stigande havsnivåer, orsakade av den globala uppvärmningen, något som bland annat skulle riskera att många önationer skulle översvämmas, eller rent av försvinna. 2019 utfördes en analys (Duvat 2019) omfattande 709 öar i Stilla havet och Indiska oceanen. Studien visade att 89 procent av öarna var stabila eller ökade i storlek och att ingen ö större än 10 hektar hade minskat i yta sedan 1980. 

Exempelvis ökade Maldivernas landyta med 37,5 kvadratkilometer mellan 1999-2017 (Holdaway et al. 2021, Sengupta et al 2021). Situationen är densamma överallt, och konklusionen är att ingen av dessa studier stöder påståenden att havsnivån skulle stiga och hota öarnas existens på grund av global uppvärmning. Istället är det ökningen av öarnas landytor som är den typiska trenden, även om den globala medeltemperaturen  (om den är mätbar) stiger marginellt.