Öppet brev till Aira Lee, ordförande i föreningen öppna ateljéer Gotland, som på helagotland.se den 20/4, med en pejorativ benämning uttrycker sig elitistiskt om delar av sin yrkeskår, och därmed, i någon mening även om sin publik:
”Vi vill ha en hög kvalitet. Det ska inte vara kreti och pleti som deltar i Öppna ateljéer.”
Det verkar som om det, under en möjlig affekt av hybris, gått ordförande totalt förbi att flertalet av århundradenas så kallade kreti och pleti ligger till grund för det gemensamma kulturarvet, däribland konsten.
Konstnärer tillhörande etablissemanget har i alla tider, i mer eller mindre utsträckning, inspirerats av de som aldrig blev erkända utan rentav uteslutna. Det som ordförande benämner kvalitet, är med andra ord inget annat än det samlade stoffet av det som ordförande i nästa mening underkänner.
Att anse sig ha tolkningsföreträde är att strypa en avgörande del av konstens syfte och därmed utestänga dess förenande verkan. Konst är till för att uttryckas och betraktas av alla oavsett bildning eller samhällsställning. Värdet ligger i utförarens och betraktarens öga.
Frågan är vem just er konst är till för. För kreti och pleti? Eller för inbördes beundran?
”Öppna ateljéer för inbördes beundran?”
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.