Senaste åren på grund av att vi har sålts ut till Attendo, ett företag som ska bedriva vinst på det redan så bottenkörda äldreomsorg vi har på Gotland.Jag har nu beslutat mig för att ta tjänstledigt, jobba litegrann och plugga vidare till sjuksköterska. Det är Politikens fel att jag slutar. Jag älskar mitt arbete inom äldreomsorgen, det är det finaste jobb man kan ha, men under rätt former! Att få följa en trött gammal människa som jobbat och tjänat vår ö, ge dem det sista lilla extra innandöden smeker dess kind och de får somna in. Jag lämnar min arbetsplats, som en gång, för bara två år sedan var ett av Gotland finaste äldreboenden, en arbetsplats med nästan 50 utbildade undersköterskor, en arbetsplats som var fyllt av omtanke, vänskap, tålamod och kunskap för våra äldre, en arbetsplats som blöder av personalbrist, trött och sliten personal.
Orsaken är att jag inte orkar längre! Jag orkar inte att gå hem varje dag med en klump i magen för att inte hunnit göra det vi ska. Vi har knappt personal att klara dagarna. Vår verksamhetschef och samordnare får inte tag i folk. Det måste ske något drastiskt inom utvecklingen av äldreomsorgen på Gotland. Vi kan inte längre bara säga- det är så överallt i Sverige med. Gör något då, något annorlunda, något som kan leda framåt och inte bakåt! Att Region Gotland står inför detta scenario har vi i personalen i äldreomsorgen varnat för i många år tillbaka. Vi har även kommit med tips och idéer som bara kastas i papperskorgen.
Jag anser att på flera boenden så behöver man kanske snart stänga några avdelningar, slå ihop och minska antalet platser, för att vi som personal ska kunna jobba som vi ska. För att personalen ska orka stanna kvar. Det är Regionen såklart emot för att det kostar massor av pengar att stå med tomma platser. Men det kostar också massor av pengar att förlora ännu mera personal. Min förra arbetshelg arbetade jag 06.30 till 21.15 båda dagarna. Då hade jag delegering alltså medicingivning på två avdelningar och flera såromläggningar. På det jobbade jag med en vikarie som inte har utbildning. Vi har själva en tung avdelning och vi ska laga mat och frukost, klä på och ta upp alla, toalettbesök och tvätt. Jag gick 18 065 steg på söndagen.
Till sist vill jag avsluta med lite siffror,. Vi fick 88 procents nöjdhet på brukarundersökningen. Det låt ju fantastiskt. Hur många hade svarat? Knappt 50 procent. Då är väl inte 88 procent så bra? Det är så fel det kan bli med siffror.