Jag har varit fast anställd vid KA 3 i Fårösund en gång i tiden. Alla soldater som kom och gick hade ett stående skämt: "Var är korken på Gotland så vi kan sänka Gotland".
Skämtet har i dag blivit tvärtom: "Hur skall vi korka igen utflödet eller rättare ombytet av salt och sött vatten". Korka igen vattenflödet har våra vindsnurreentusiaster lyckats med om deras förhoppningar verkställs. Östersjöns enda utlopp täpps igen av vindkraftsparker!
Alla vattendrag runt Östersjön släpper årligen ut 480 kubikkilometer mer eller mindre smutsigt sötvatten, allt hamnar i vattnet runt bland annat Gotland. Vad gör gotlänningarna? Protesterar de över att utflödet av sötvattnet dämpas? Nej, de flesta gotlänningar har indoktrinerats att vindsnurror är miljövänliga och står över allt annat – de kan inte vara olämpligt placerade.
Redan i dag märks det att vattenflödet från Östersjön har hindrats. Runt Sveriges södra kust spolas sandreven ned i Östersjön. Stora cementmurar byggs runt södra Sverige. På Gotland märks det också att sand rinner ut i Östersjön. Sveriges södra och delar av Gotland rinner ut i Östersjön.
Förr ansåg man att vattenomsättningen var ungefär 60 år; i dag är vattenomsättningen kanske uppemot 100 år. Vad kommer den att vara om ytterligare 10 år? Hur långt har strandkanterna flyttats ut i Östersjön?
Men vad bryr sig en miljövänlig om det? Nej, den miljövänlige har fullt upp att protestera över Cementas naggande på Gotland. Ska det naggas så ska det vara miljövänligt och göras med vindsnurror. Hyckleri kan tyckas!