Över 7 000 per år dör i luftföroreningar

"Regionens vägnät har nu tidig vår startat uppsopningen. Men på de stora riksvägarna där den tunga trafiken kör fort syns ingen sopmaskiner."

"Regionens vägnät har nu tidig vår startat uppsopningen. Men på de stora riksvägarna där den tunga trafiken kör fort syns ingen sopmaskiner."

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Insändare2022-04-07 12:03
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enligt Naturvårdsverkets beställda rapport från olika institut och högskolor så dör över 7 000 per år i luftföroreningar. Det är ju i nästan nivå med överdödligheten efter senaste pandemin.

Luftföroreningarna består av en mix av för kroppen skadligt innehåll. En stor del av dessa är fasta partiklar som dras ner i lungorna och fysiskt täpper till vår syresättningsförmåga.

Vad kan då göras lokalt för att minska denna risk?

En sak som vi kan göra är att vi sopa upp gruset som ligger längs våra vägar.

Tydligen går det bra på lokal nivå – regionens vägnät har nu tidig vår startat uppsopningen. Men på de stora riksvägarna där den tunga trafiken kör fort syns ingen sopmaskiner. Kanske har Trafikverket inte budgeterat utifrån denna parameter. Eller finns inte sopresursen på ön? Leverantörerna gör säkert ett bra jobb men dom måste ges uppgiften också.

Det påminner om torra grusvägar när den tunga trafiken kör förbi och suger upp partiklarna i luften höga moln lägger sig som ett täcke över våra samhällen. 

Behövs gruset på en rak vägsträcka när det ändå krävs dubbdäck? Kan man använda något annat som inte dammar? Om vi har råd att sprida ut så bör vi ha råd att samla upp, gör det tidigare på våren eller fler gånger. Fler dör ju faktiskt av dammet än av trafikolyckorna.