Att få vara en del av samhället är en mänsklig rättighet. Jag blir arg, frustrerad och framför allt ledsen då jag läser att man överklagat bygglovet för ett nytt gruppboende i Visby.
Jag försöker förstå varför man inte vill ha en gruppbostad i sitt kvarter. Jag försöket tänka mig in i din värld och vilka rädslor och farhågor du kan ha mot människor med särskilda behov. De är ju precis som du och jag, människor med behov, tankar, känslor och drömmar. Jag förstår att man kan vara orolig och rädd för det man inte har kunskap om, men dina rädslor hindrar någon annan att få leva det liv hen önskar.
Jag vet inte vad du är rädd för, jag skriver du, för jag vill inte tro att ni är flera. Vad är du rädd för? Det handlar om sex människor med särskilda behov vilkas liv nu står på paus på grund av din överklagan. Människor som behöver en gruppbostad har stora behov av omvårdnad, de behöver ha personal nära sig 24 timmar om dygnet. Vilket hot utgör dom i din värld?
Människor som bor på gruppboende är ju inte på något sätt hotfulla eller farliga, jag skulle nog snarare säga tvärtom. I min värld är dom perfekta grannar. Ser du ICA-Jerry som hotfull? Han är väl inte direkt den kriminella typen? ICA-Jerry kommer inte att ha stökiga fester eller ta din parkeringsplats. Han kommer inte att sälja droger till dina barn.
Risken är nog större att dina barn kommer att göra sig lustiga över ICA-Jerry än att han kommer att störa dig och dina barn. Jag har själv förmånen att arbeta på en servicebostad med ett fantastiskt gäng härliga, fina människor. Jag älskar mitt jobb, att jag får vara en del av dessa människors liv, de som du väljer bort utan att ens veta vilka de är.
Dessa personer lär mig ständigt nya saker; jag får se livet ur ett annat perspektiv, leva i nuet och njuta av allt gott som livet ger. Framför allt lär jag mig att inte döma människor på förhand, utan ge alla en chans. Att våga vara nyfiken på dem man inte känner. Jag önskar att du som överklagat kunde få ta del av dessa människors liv för en dag. Då är jag säker på att du tänker till en extra gång innan du pausar någon annans liv.