Insändare: På med vadarbyxorna

Ett inslag på radion handlade om sportfiske på Gotland. Sportfiskeverksamheten omsätter miljarder varje år i Sverige påstås det. En fångad havsöring är värd 2 000 kr/kg enligt en företrädare för sportfisketurismen. Trots att fisken återutsätts och då förhoppningsvis överlever. Då kan ju sportfiskeföretaget sälja den en gång till när det kommer en ny kund. Genial affärsidé.

Man hänvisar i radioinslaget att verksamheten omsätter miljarder i Sverige. Som vanligt när det gäller fiskestatistik så kommer uppgifterna från Havs- och vattenmyndigheten. 

Någon substans i denna miljardverksamhet går inte att finna i verkligheten. Endast inkompetenta handläggare med ett egenintresse i sportfisket styr handläggningen av fritidsfisket och kan sno ihop detta luftslott. 

Och var hamnar dessa påstådda miljarder?

Allt svammel om att skapa arbetstillfällen i denna turistnäring har endast ett syfte. Nämligen att förbjuda vanligt traditionellt nätfiske för Gotlands lokalbefolkning. Havs- och vattenmyndigheten har skapat nätfiskeförbud längs stora delar av Sveriges kust för att öka möjligheten till ökad sportfisketurism. 

Genom påtryckningar och med nära band med sportfiskrörelsen försöker myndigheten med alla till buds stående medel att skönmåla fisketurismen och samtidigt svartmåla husbehovsfisket. Husbehovsfisket är ändå ganska marginellt i sammanhanget men genererar förvisso inte så många arbetstillfällen. Arbetstillfällen kan väl ändå inte vara ett krav för att få existera.

Snälla sportfiskare. Ligg inte sömnlösa för att det är tillåtet att fiska med nät till husbehov. Släpp detta och gå vidare i livet.