Många är oroliga för framtiden när permitteringar och arbetslöshet hotar. Coronapandemin kan även drabba pensionärerna vid lägre tillväxt.
När nuvarande pensionssystem sjösattes för tjugo år sedan var målsättningen att det skulle vara hållbart över tid och ge i huvudsak lika hög pension som det tidigare med ATP och folkpension gjort, alltså 60-65 procent av tidigare lön. Men dagens pensionärer får endast cirka 50 procent i allmän pension och morgondagens ännu lägre om inget radikalt görs. Om problemet ska lösas krävs både mer pengar till pensionssystemet och att själva beräkningssystemet förändras. Och det finns både pengar och systemlösningar som kan rädda pensionerna från att sänkas, till och med öka dem.
Vid utgången av år 2019 fanns nästan 1 600 miljarder kronor (mdr) i AP-fonderna och den genomsnittliga avkastningen var den senaste tioårsperioden cirka 100 mdr per år. Trots turbulens på börsen finns betydande marginaler kvar i fonderna efter år av god värdetillväxt för att öka det årliga bidraget på 40 mdr från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet.
En viss del av arbetsgivaravgiften går varje år direkt till statskassan då att den betraktas som skatt. Överför dessa 19 mdr till inkomstpensionssystemet så skulle pensionerna kunna höjas med cirka 6 procent.
Politikerna tycks ha glömt att syftet med AP-fonderna är att de ska användas som buffert vid olika variationer i pensionssystemet. För drygt tio år sedan hade Sverige lägst andel pensionärer i riskgruppen för fattigdom i Norden. Idag är situationen den omvända. Om inget görs blir gruppen ännu större framöver.