Tyvärr så är det inte fallet med Gotlands museum, där man tycks vara så övertygad om att allt gällande Gotlands och Visbys medeltidshistoria är så fixt och färdigt att man fullständigt kan ignorera ny historieforskning.
Ett pinsamt exempel på detta fick resenärerna på Gotlandsfärjorna denna sommar, då de på TV-skärmarna på desamma kunde se och höra Lars Kruthof försöka inbilla dem att Helgeandskyrkan varit ”rigabornas” kyrka och att den blev nunnornas kyrka på 1400-talet.
Det blir särskilt pinsamt, eftersom det enda ”beviset” för att Helgeandskyrkan skulle ha varit identisk med S:t Jacob faktiskt direkt intygar det motsatta, nämligen att de var två skilda tempel!
På kopparsticket framgår nämligen tydligt att de bägge kyrkorna ligger på var sin sida om den stora nedfartsvägen från Norderport till hamnen (det vill säga Smedjegatan) då den förstnämnda kyrkan ligger söder om samma infartsväg, den sistnämnda norr om densamma!
Dessutom vet vi att Helgeandskyrkan via en mur, som stod ännu 1808, var förbunden med hospitalsanläggningens östra byggnad, vilket omöjliggjorde att en stor infartsväg kunde ha löpt mellan kyrkan och hospitalet.
Detta förutom ytterligare andra, medeltida, dokumentariska belägg som visar att de var olika anläggningar. Belägg vilka museet anser sig kunna ignorera.
Jag skulle kunna gå på med åtskilliga exempel på den uppenbara inkompetensen hos Gotlands museum, men eftersom utrymmet är begränsat nöjer jag mig med att konstatera, att museiförlagets ”Upptäck”-serie är späckad med uppenbara felaktigheter (som finns preciserade i tidskriften ”Haimdagar”), beroende på museets oförmåga att uppmärksamma och ta till sig de senaste 30 årens forskning runt den gotländska medeltidshistorien.
Gotlänningar och andra har verkligen rätt att kunna kräva en kraftig uppryckning av museets kompetens- och perceptionsnivå, men jag fruktar att så inte kan bli fallet utan tillsättandet av en helt ny ledning – eller att Gotlands fornvänners medlemmar sätter ner foten och kräver: ”gör om, gör rätt och inse att den gotländska medeltidshistorien inte var fix och färdig 1995”.
Dick Wase, gotlandshistoriker
SVAR DIREKT
Så berättar vi om Gotlands historia
Diskussionen kring var S:t Jakobs kyrka i Visby har legat är nästan lika gammal som medeltiden själv. Många teorier och hypoteser har framlagts i detta ämne.
Att Rigas grundare Albert också grundade en kyrka i Visby torde vi vara överens om. Kyrkans placering har sedan länge diskuterats inom akademin och det har föreslagits flera olika alternativ.
Här går även Gotlands Museums och Dick Wases uppfattningar isär. Det är inte så konstigt egentligen, eftersom ingen i dag med säkerhet vet vilken kyrka det var. Dock anser vi att det troliga är att S:t Jakobs kyrka var den kyrka som i dag kallas Helgeands kyrkoruin.
Att använda Braun Hogenbergs karta över Visby som källa är vanskligt. Illustratörerna av kartan har utan tvekan tagit genvägar och nyttjat den konstnärliga friheten. Dessutom är det oklart om kartritaren ens varit på plats i Visby, utan snarare ritat utifrån skisser och hörsägen.
Såvitt vi vet har inte Dick Wase gått en stadsvandring med någon av våra guider från Gotlands Museum. De som har gjort det kan vittna om att vi då redogör för olika teorier och tankar kring historia och arkeologi, vi brukar betona att vissa saker inte är helt säkerställda.
Det är också viktigt att nämna vad professionen guide innebär. Vad innebär det att stå inför en turistgrupp i Visby? Där kan vi inte under en och en halv timme hinna presentera alla teorier eller hypoteser, då gör vi ämnet ointressant för de flesta besökarna.
De är enligt vår erfarenhet inte enbart intresserade av olika forskares tankar kring ett visst ämne, utan vill ha en bred berättelse som innefattar hela Visbys historia.
Filmklippet som visas på Destination Gotlands bildskärmar är ett axplock av det som berättas under en guidning med oss, men vi garanterar att även andra teorier presenteras där.
Det är svårt att gå i svaromål mot Dick Wase då vi i grunden har så olika syn på vad en stadsvandring bör innehålla och vad professionen att guida innebär – hur vi presenterar historien för våra besökare.
Vad gäller diskussionen om vår Upptäckserie, så har den redan tagits vid så många tillfällen och här har vi och Dick Wase olika syn på vad kvalitet är.
Dessutom har författaren av vår senaste bok "Upptäck Visby ringmur", professor emeritus Anders Andrén, besvarat den kritik som Wase framfört. Från vår sida anser vi därmed att den diskussionen är utredd och klar.