Då och då kommer det ett energipolitiskt inspel från Moderaternas företrädare här på Gotland. Nu senast i form av en insändare från Jesper Skalberg Karlsson och Mikael Bladh.
De fortsätter tyvärr att politisera frågan hur vi i Sverige bäst klarar utmaningen att på kort tid öka landets elproduktion. Fakta är att den elproduktionsapparat vi har i dag bygger på en fri elmarknad. Investeringsbeslut fattas på företagsekonomiska grunder.
Marknaden bygger och driver de anläggningar som har bäst lönsamhet, det vill säga de som ger den billigaste kWh. För närvarande är det vindkraft, som stod för cirka 1/5 av all el som producerades 2022.
Effektskatten på kärnkraft avskaffades 2016, så skälet till stängning av fyra kärnkraftverk under senare år (2017-2020) är inte en följd av politiskt beslutade pålagor, utan en följd av tillkommande säkerhetskrav på nödkylningssystem som i sin tur kräver stora nyinvesteringar.
Investeringar som inte kunnat räknats hem. Allt detta vet Skalberg och Bladh, men väljer att sprida annat.
Vi och många med oss hade hoppats att man som gotländsk riksdagsledamot med intresse för energifrågan istället fokuserat på de enorma möjligheter för Gotland som ligger i det internationella intresset att investera stort i vindelproduktion på och runt Gotland.
Investeringar som skulle göra Gotland till ett område med stort elöverskott vilket i sin tur lockar energikrävande industrier till ön. Elektrobränslen, vätgasproduktion, grön handelsgödsel med mera.
Bäste Skalberg och Bladh, titta framåt och vad den stora gröna omställningen kan betyda för Gotland. Åland och Bornholm är goda inspirationskällor. Där går politikerna i armkrok för öarnas bästa. Lär av dom istället för att peka finger.