Väsentliga ekosystem är ur balans. Enligt Oxfam står de fattigare 50 procenten för 10 procent av livsstilsrelaterad konsumtion och om den rikare 10 procenten skulle leva som medeleuropeen skulle det reducera utsläppen med 30 procent. Alltfler människor och minskning av vilda djur och orörda skogar. Människan ger mångfalt högre klimatavtryck i dag mot bara trettio år sedan.
Det handlar om luftföroreningar, CO2, temperaturhöjningar, bränder, tinande tundra, översvämningar, saltinträngning i sötvatten, ┣ torka, stormar, jordskred, utfiskning, skogsskövling, utrotning av pollinatörer, invasiva arter.
Vilka effekter ser vi då på människan?
Landområden blir obeboeliga – en tredje del av Pakistans befolkning tvingats fly. Infrastruktur och hus kollapsar i Sibirien. Arktis befolkning kan inte livnära sig. Detsamma med uttorkning i Afrika, Mellanöstern. Samtidigt driver varmare hav fisken norrut. Konflikter och krig. På sikt utökad migration.
Och hälsoriskerna?
Fisken blir mindre i storlek och får sämre näringsinnehåll. Så även gröda som ris, majs, vete, soja. Järn, zink och proteinhalterna minskar. Medför bristsjukdomar hos upp till 200 miljoner människor om de inte äter alltmer av den utarmade maten. Höga CO2-halter påverkar gravida och större risk barnen föds för tidigt eller med låg vikt. Ökad barnadödlighet. Temperaturhöjningen medför spridning av infektioner norrut till exempel malaria, leptospiros, westnile feber, shigella, salmonella.
Infektioner burna av till exempel myggor och fästingar. Ebola, covid. Malariamyggan främjas av konstgödsel. Norrflytande floder i Sibirien bär med sig hittills nerfrusna smittämnen, kärnavfall, kvicksilver som sedan sprids via havsströmmar söderut. Utbrott av mjältbrand hos barn i litet samhälle i Sibirien.
Och så har vi de klassiska hälsoriskerna med värme, föroreningar med hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar… Alarmism? Sprids hopplöshet? Är allt för sent och vi ska bara leva på som vanligt?
Vi kan ju göra ett försök utan att det kostar oss alltför mycket. Bevara skogen, bygg med material med låg miljöpåverkan och energisparande. Nya odlingsmetoder och livsmedelsvanor. Ändrade och minskad transporter. Snabb utfasning av kol och fossila bränslen.
Alla uppgifter ovan från ett Berzelius symposium ordnat av svenska Läkaresällskapet med forskare inom klimat, miljö, hälsa.