"Läget, läget, läget...", svarar mäklaren när hugade köpare frågar vad som är viktigast vid valet av bostad. Öbor som får frågan om vad som är viktigast för Gotland borde svara "vattnet, vattnet, vattnet...". En nyligen gjord enkät om vilka framtida frågor som öborna finner mest oroande är bristen på färskt dricksvatten och långa elavbrott det som ligger i topp. Långa elavbrott borde oroa större delen av världen.
Vi lever just nu i en civilisation som helt baseras på obegränsad tillgång till elektricitet. Elavbrott kan man troligen klara, även om det blir nog så knepigt för den som bor på 14:e våningen i New York.
Att permanent leva med avsaknad av färskt dricksvatten är nära nog omöjligt, framför allt om man förväntar sig någon form av utveckling. Möjligheten att få avnjuta spillvatten från Cementa, medan färskvattnet spolas ut i havet torde varken locka öbor, turister eller inflyttare.
Fortsatt stenbrytning anses vara möjligt om man hänvisar till samhällsnyttan. Vilket samhälle är det då som avses? Cement för utbyggnad av fler förorter till Europas storstäder? Räknas Gotlands invånare till det svenska samhället, eller är ön enbart av riksintresse som kalkbrott?