Men om regeringen väljer att inte agera i höstbudgeten kommer dessa pengar att brinna inne, 500 miljoner kronor per år fram till år 2027.
Att matproduktionen i landet behöver öka slog riksdagen fast redan 2017. Kriser som covid och krig i Ukraina tillsammans med svenskt medlemskap i NATO har också tydligt visat att vår försörjningsberedskap måste stärkas. Vi vet också att livsmedelsproduktionen måste vara hållbar för att klara klimatutmaningen och viktiga miljömål, exempelvis den biologiska mångfalden.
För att utveckla jordbruket på Gotland krävs det att alla parter drar sitt strå till stacken. Att konsumenter vill köpa svenska livsmedel är ett strå och naturligtvis a och o för att lantbrukaren exempelvis ska kunna fortsätta att utveckla djurvälfärden. Ett annat strå är att staten och EU betalar ut de ersättningar som utlovats i rätt värde. Då kan investeringar för att utveckla en hållbar livsmedelsproduktion öka i hela landet.
I statens budget finns pengar för investeringar i jordbruket och för att stötta unga bönder. De är kopplade till EU:s jordbrukspolitik men är i dagsläget knutna till en gammal valutakurs på 9,30 kronor per Euro. En valutakurs som är helt inaktuell i dag när Euron är betydligt starkare och ligger runt 11,50 kronor. Problemet med att använda den gamla valutakursen är att den ger ett lägre återflöde till Sverige i kronor. Det motsvarar ungefär 500 miljoner kronor per år som helt i onödan stannar kvar i EU:s budget.
Sveriges jordbrukspolitiska avtal med EU förutsätter dessutom att den svenska staten ska medfinansiera pengarna från EU med ungefär lika mycket nationella budgetmedel. Det handlar alltså om totalt drygt en miljard kronor per år i uteblivna ersättningar för Sveriges lantbrukare. Till bilden hör även att inflationen i Sverige kraftigt urholkat befintliga ersättningar, vilket även Jordbruksverket har redovisat till regeringen.
Vi uppmanar därför regeringen att omgående uppdatera Euro-kursen kopplad till de jordbrukspolitiska ersättningarna. Livsmedelsproduktionen stärks i hela landet, viktiga investeringar stimuleras och fler generations- och ägarskiften kan ske. Vilket resulterar i mer svensk mat på vår tallrik.