Regeringens lönegolv förvärrar kompetensbristen

Inom tio år behöver näringslivet och den offentliga sektorn anställa ytterligare över 265 000 nya medarbetare.

Olle Karstorp.

Olle Karstorp.

Foto: Ernst Henry Photography

Insändare2024-04-05 03:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under samma tid väntas antalet sysselsatta öka med 144 000. Vilket betyder att vi kommer att sakna runt 120 000 medarbetare.

En åldrande befolkningen ökar vård- och omsorgsbehoven, och därmed behovet av undersköterskor och omsorgspersonal. Samtidigt ska rättsväsendet och Försvarsmakten expandera, för att möta ett försämrat säkerhetsläge. Och näringslivet ska genomföra den gröna omställningen, vilket ökar behovet av tekniker, ingenjörer, programmerare, elektriker, och så vidare. 

Situationen är snarlik i stora delar av Europa. EU-kommissionen varnar för att kompetensbrist hotar unionens konkurrenskraft och försöker underlätta arbetskraftsinvandring från tredje land.

I detta läge väljer den svenska regeringen motsatt väg. I höstas höjde man lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, eller 27 360 kronor, vilket är långt över lägstalönen i de flesta kollektivavtal. Och nu är förslaget att detta lönegolv – i ett andra steg – höjs till 100 procent av medianlönen, eller 34 200 kronor.

På Gotland skulle 78 procent av arbetskraftsinvandrarna påverkas av det högre lönegolvet. Det rör sig framförallt om yrken inom besöksnäringen och inom de gröna näringarna. Dessa personer riskerar att inte få sina tillstånd förlängda.

Förra året gav arbetskraftsinvandringen 52 miljarder kronor i ökad BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter. En enorm vinstaffär för Sverige. Visst förekommer det avarter inom den reglerade arbetskraftsinvandringen. Men lönegolvet kommer inte sätta stopp för missbruket.

Så vad är det regeringen vill åt? Sverige har mycket hög arbetslöshet – tredje högst i Europa. Var femte invånare i Sverige som är i arbetsför ålder försörjer i dag inte sig själv. Det är detta kolossala misslyckande regeringen vill rätta till genom att göra det svårare att rekrytera från tredje land.

Det är fundamentalt feltänkt. 

En arbetskraftsinvandrare kan inte hur som helst bytas ut mot en arbetslös svensk. Om detta varit möjligt hade företag och kommuner inte utsatt sig för den mycket krångliga process som det innebär att rekrytera från tredje land. Att det blir svårare att täppa till kompetensluckor kommer i stället leda till att företag får lägga expansionsplaner på is, i brist på nyckelkompetens. Arbetslösheten bland svenskar kommer öka, som en följd av lönegolvet. Inte minska.

Det är oansvarigt.