Den 1 januari 2020 började FN:s barnkonvention gälla som svensk lag. Men tyvärr visar Bris årliga barnrättsenkät på stora brister i det kommunala barnrättsarbetet. Region Gotland har inte ens besvarat enkäten.
Barn lever sina liv i kommunen där de bor: på förskolan och i skolan, i kontakt med vård och socialtjänst, på lekplatser, gator och torg. Det är ingen annanstans än precis här som varje barn ska ges möjlighet att leva tryggt och få sina rättigheter tillgodosedda.
För många barn har pandemin förvärrat läget. Barn påverkas av föräldrars arbetslöshet, av distansundervisning och av isolering. Barnrättsarbetet borde vara mer angeläget än någonsin. Ändå visar Bris undersökning att arbetet på många håll nedprioriterats till följd av pandemin.
En svårighet handlar om att få kommunens högsta politiska instans att prioritera barnrättsarbetet. Engagemanget hos en enskild handläggare, lärare eller skolsköterska räcker inte om det saknas en uttalad politisk vilja från de styrande.
I undersökningen uppger en majoritet av kommunerna att just bristande prioritering i kommunens högsta politiska instans försvårar implementeringen av barnkonventionen. Därför anser Bris att det är hög tid för samtliga kommunledningar att besluta om:
- En strategi för barnrättsarbetet. Ett beslut i kommunens högsta instans om att prioritera barnrätten, följt av en konkret och mätbar strategi.
- Lokala barnkonsekvensanalyser utifrån pandemin. En barnkonsekvensanalys utifrån pandemins möjliga effekter på barnets rättigheter, inklusive att identifiera grupper av barn som kan vara särskilt utsatta.
Om kommunen varken har en strategi på plats eller en barnkonsekvensanalys utifrån effekterna av pandemin är det hög tid att börja. Om ett år kommer Bris att följa upp detta igen.
Varje barn måste ha tillgång till sina rättigheter, oavsett var i landet de bor. Så ser det inte ut i dag.
Region Gotland behöver ta barnkonventionen på allvar
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.