Det är ju viktigt för förtroendet för demokratin och kommunen som organisation att alla känner att man blir behandlad på ett konsekvent, förutsägbart och likvärdigt sätt, oavsett om man är en stor aktör eller en enskild medborgare.
Det senaste mötet i regionstyrelsen visar tyvärr att majoriteten av partierna i regionen inte behandlar alla på ett konsekvent, förutsägbart eller likvärdigt sätt.
Styrelsen hade två låneärenden på sitt bord i form av två lokala aktörer som sökte finansiering till sina verksamheter. Det var dels Visby Roma Hockey som ville ha finansiering till en ny ishall och dels Burgsvikens Utveckling AB som sökte lån för utveckling av hamnen i Burgsvik.
Till saken hör att regionen har sålt Burgsviks hamn (och andra), dels för att slippa underhållskostnader och dels för att man anser att lokala aktörer är bättre på att utveckla mindre hamnar runt ön.
Burgsviks utveckling sökte 1,5 miljoner för att kunna fortsätta utveckla det viktigaste hamnområdet på Storsudret och Visby Roma ville att regionen skulle låna ut hela 250 miljoner till sitt ishallsbygge.
Och det är här myggan och kamelen kommer in: Burgsvik får avslag på sin blygsamma ansökan med motiveringen att ”regionen inte kan agera bank och har stora investeringsbehov i den egna verksamheten” men Visby Roma får ett ja i form av en positiv avsiktsförklaring där regionen tycker att det är helt i sin ordning att agera bank för 250 miljoner, trots stora egna investeringsbehov.
De båda besluten är principiellt jämförbara och det är uppenbart att Region Gotland konsekvent silar landsbygdsmygg men sväljer Visbykameler. Tittar man i den 10-åriga investeringslistan så är dominansen av investeringsprojekt i Visby total, medan endast mycket små medel är avsatta för investeringar utanför Visby om man undantar VA-projekten.
Under föregående år har S+M-styret med stöd från Centerpartiet tagit en del besparingsbeslut som är negativa för landsbygden; försämring av öppettider på de små återvinningscentralerna och att utesluta Burgsvik från det nya stomlinjenätet för busstrafiken är två exempel på detta. Samtidigt vill man nu ge 20 miljoner årligen till drift av en ny ishall i Visby?
Att SM-styret nu dessutom konstruerar ett riskfyllt upplägg som öppet försöker kringgå lagen är mycket problematiskt. Och vilken är nästa aktör som i likställighetens namn ska få tillgång till den lånegräddfil man nu öppnar? Burgsvikens utveckling AB är det inte i alla fall, det vet vi redan.